Kommuninvånarna mycket nöjda med den grundläggande utbildningen – högklassig undervisning i kommunerna

Enligt den färska invånarundersökningen är finländarna i huvudsak mycket nöjda med kvaliteten på den grundläggande utbildningen. 

Av dem som deltog i undersökningen var 75 procent nöjda med grundskolans lägre klasser, och hela 83 procent ansåg att tjänsten är lättillgänglig. I fråga om de högre grundskoleklasserna ansåg 69 procent att tjänsten sköts väl och 80 procent ansåg att den är lättillgänglig.

– Även om den offentliga debatten under den senaste tiden mest har fokuserat på utmaningarna i den finländska grundskolan, såsom nedgången i PISA-resultaten, anser kommuninvånarna att den grundläggande utbildningen är av hög kvalitet och fungerar i vardagen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Nöjdheten mättes också på skalan 1–5. De lägre grundskoleklasserna fick år 2024 betyget 3,96, vilket ligger mycket nära det föregående betyget 4,03, som gavs år 2020.

Däremot var de tillfrågade inte lika nöjda med grundskolans högre klasser. År 2024 var betyget 3,81 jämfört med 3,91 år 2020. I ett längre perspektiv är invånarna ändå mycket nöjda med de högre klasserna. Som lägst var betyget 3,44 år 2000.

De som använder grundläggande utbildning är nöjdare

De som använder grundläggande utbildning ger utbildningens kvalitet högre betyg än de som för tillfället inte har direkt erfarenhet av tjänsterna. De som använt tjänsten gav vitsordet 4,16 för de lägre klasserna och 3,99 för de högre.

– Den grundläggande utbildningen uppskattas otroligt högt av sina användare! Det innebär att kommunerna lyckats väl i sin uppgift, trots att förutsättningarna för att ordna undervisning varierar. Den grundläggande utbildningen ses som välskött och tillgänglig, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet

Särskilt invånare över 40 och invånare i mindre kommuner är nöjda

Nöjdast med de lägre klasserna är kvinnor, svenskspråkiga och 40–49-åringar. Nöjdheten med de högre klasserna är jämn bland personer över 40 år och bland både finsk- och svenskspråkiga, men kvinnorna är nöjdare än männen. 

I mindre kommuner är invånarna i allmänhet nöjdare med den grundläggande utbildningen än i stora städer, där nöjdheten minskat mest. Till exempel har nöjdheten med de lägre klasserna minskat i städer med över 100 000 invånare från betyget 4,04 år 2020 till nuvarande 3,79. Samma utveckling gäller för de högre klasserna, som fått betyget 3,64 mot tidigare 3,90.

– Förutsättningarna för att ordna grundläggande utbildning varierar från kommun till kommun. En del kommuner kämpar till exempel med kraftigt minskande elevantal. Därför är det viktigt att kommunerna har möjlighet att välja de lösningar som bäst lämpar sig för undervisningen inom deras område, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig inom grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Invånarundersökningen i ett nötskal

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning som besvarades av cirka 10 500 finländare i maj–juni 2024. Enkätundersökningen ingår i Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 46 kommuner av olika typ och storlek runt om i landet medverkar i programmet.

Delresultat från invånarundersökningen publiceras ända fram till kommunalvalet i april 2025. Kommunförbundet har genomfört motsvarande omfattande invånarenkäter ända sedan 1996. Mer information om undersökningen och resultaten finns på Kommunförbundets webbplats.

Inför valet förmedlar vi uppgifter om specifika kommunala tjänster

Inför kommunalvalet förmedlar vi statistik från invånarundersökningen om de olika kommunala tjänsterna och detaljerade uppgifter om hur kommuninvånarna upplever tjänsterna i vardagen. Här kan du ta del av redan publicerade uppgifter om kulturtjänster samt småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Serien kommer att kompletteras med information om gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, ungdomsarbetet, idrotts- och motionstjänsterna och medborgarinstituten.