Julkaisun etusivulle

Åtgärder efter beslutet om föreläggande

Ett beslut om föreläggande ska delges parten genom postens förmedling mot mottagningsbevis eller i den ordning som gäller för delgivning av stämning. (VitesL 23 §)

I ett beslut om förvaltningstvång får ändring sökas genom besvär hos (den regionalt behöriga) förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Byggnadstillsynsmyndigheten ska till polisen för förundersökning anmäla ett ärende där en förpliktelse som är förenad med vite eller hot om tvångsutförande föreläggs. Anmälan behöver inte göras om gärningen eller försummelsen betraktas som ringa och det allmänna intresset inte kräver att åtal väcks (MBL 186 §). Huvudregeln är att anmälan görs.

Riksdagens biträdande justitieombudsman (BJO) 20.8.2008 Dnr 3222/4/06: De kommunala byggnadstillsynsmyndigheterna har tillämpat markanvändnings- och bygglagens bestämmelser om polisanmälan på olika sätt. Fastän huvudregeln är anmälningsskyldighet, verkar myndigheterna ofta ha förhållit sig återhållsamt till polisanmälan. Genom att inte polisanmäla saken får byggnadstillsynsmyndigheten inte ge dem som bygger utan lov den bilden att man inte behöver bry sig om bygglov och straff som kan följa på olovligt byggande och att bygglov vid behov ändå kan fås i efterhand. Med tanke på att byggnadstillsynen ska vara trovärdig måste anmälan anses nödvändig särskilt när det är fråga om en uppenbart avsiktlig eller upprepad handling eller försummelse.

Byggnadstillsynsmyndigheten ska för införande i registret över inteckningar till Lantmäteriverket sända uppgift om huvudförpliktelsen i fråga om en fastighet samt om vite eller hot om tvångsutförande som förenats med den. Anteckningen ska avföras senast fem år efter att den infördes, om inte den myndighet som har förelagt vitet eller hotet har anmält att huvudförpliktelsen fortfarande gäller. Den myndighet som har förelagt vitet eller hotet eller, om den så bestämmer, tillsynsmyndigheten ska till Lantmäteriverket sända motsvarande uppgift om alla beslut i ärendet och om när huvudförpliktelsen har uppfyllts (VitesL 19 §). Det rekommenderas att man till det protokollsutdrag som sänds till Lantmäteriverket bifogar ett följebrev, där man kortfattat berättar vad det är fråga om i ärendet och bifogar avsändarens kontaktuppgifter för den händelse att Lantmäteriverket vill ställa frågor.

Om den som har förvärvat en fastighet vid tidpunkten för förvärvet hade vetskap om en huvudförpliktelse och om ett vite eller hot, eller om uppgifter om dem var införda i registret över inteckningar, ska han eller hon uppfylla huvudförpliktelsen vid det äventyr som har förelagts. Om överlåtelsen skedde före beslutet om föreläggande, kan den nya ägaren inte åläggas att iaktta föreläggandet utan att höras i ärendet (och eventuellt först tillställas en uppmaning).

Efter att tidsfristen gått ut ska det verifieras huruvida förpliktelsen har uppfyllts eller inte. Verifieringen sker i praktiken genom att myndigheten besöker platsen.

Förpliktelsen har också kunnat uppfyllas delvis, eller av flera förpliktelser kan en del, men inte alla, ha uppfyllts. Om de åtgärder som anges i förpliktelsen har vidtagits, är det förenligt med god förvaltning att underrätta parten om att myndigheten är tillfreds med hur bristerna har avhjälpts och att behandlingen av ärendet har avslutats. Det gäller också att komma ihåg att underrätta Lantmäteriverket om att förvaltningstvångsåtgärderna har upphört, för att anteckning om detta ska kunna införas i inteckningsregistret.

Om förpliktelsen inte har uppfyllts, övergår man till det skede där vitet döms ut/hotet om tvångsutförande verkställs.