• När kan vite dömas ut?
• När kan vite inte dömas ut/när kan vite dömas ut till nedsatt belopp?

När kan vite dömas ut?

Byggnadstillsynsmyndigheten får döma ut vite eller verkställa hot om tvångsutförande, om en part utan giltig orsak har underlåtit att uppfylla huvudförpliktelsen (VitesL 10 §).

HFD 1952 II 536: Om en förpliktad efter att vitesföreläggandet har vunnit laga kraft uppfyller sin förpliktelse efter utsatt tid men innan vitet döms ut, ska även en försenad uppfyllelse beaktas och vitet ska inte dömas ut.

HFD 1966 A II 45: Eftersom de reparationer som en magistrat hade ålagt en husägare att utföra hade utförts först efter att magistraten till följd av försummelsen hade dömt husägaren att betala vitet förblev  magistratens beslut i kraft.

HFD 24.3.1939 liggare 1292: Om förpliktelsen har uppfyllts efter att vitet dömts ut, men innan besvären över beslut om att döma ut vitet har avgjorts, har beslutet kvarstått. Uppfyllelse av förpliktelsen som skett så sent som samma dag som vitet skulle utdömas har däremot beaktats när beslutet om att döma ut vitet skulle fattas.

En förutsättning för utdömande av vite och verkställighet av hot om tvångsutförande är att vitesföreläggandet respektive beslutet om verkställighet har vunnit laga kraft, om inte beslutet enligt vad som bestäms eller föreskrivs ska iakttas trots att ändring har sökts (VitesL 10.1 § och 15 §).

MBL innehåller inga uttryckliga bestämmelser om verkställighet av beslut om förvaltningstvång innan beslutet har vunnit laga kraft (se och jfr MBL 202 §).

Med hänsyn till ärendets art och natur kan det i vissa fall antagligen bestämmas att beslutet genast är verkställbart, med iakttagande av det som föreskrivs i 31 § i förvaltningsprocesslagen. Enligt 31 § i förvaltningsprocesslagen får ett beslut i vilket ändring får sökas genom besvär inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock verkställas innan det har vunnit laga kraft om så föreskrivs i lag eller om beslutet till sin natur är sådant att det bör verkställas omedelbart eller om ett allmänt intresse kräver att verkställigheten av beslutet inte uppskjuts. Om besvärstillstånd behövs i ärendet hindrar anförandet av besvär inte verkställigheten. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om anförande av besvär skulle bli meningslöst till följd av verkställigheten eller om högsta förvaltningsdomstolen förbjuder verkställigheten (så föreskrivs också i FörvaltningsL 49 f § 2 mom.).

När kan vite inte dömas ut/när kan vite dömas ut till nedsatt belopp?

Lagenligheten av ett beslut om föreläggande av vite kan prövas ännu när utdömande av vitet övervägs.. Vitet ska inte dömas ut, om det konstateras att förutsättningar för att förelägga vite inte har funnits.[1]

I 13 § i viteslagen finns bestämmelser om preskription av vite. Det hörande som ska föregå ett beslut om utdömande av vite ska verkställas inom två år från det att vitesföreläggandet vann laga kraft och tiden för uppfyllande av huvudförpliktelsen löpte ut, eller, då huvudförpliktelsen ska iakttas från en viss tidpunkt, inom två år från det parten bröt mot förpliktelsen.

Hur ”gammalt” får ett vitesföreläggande vara för att man med stöd av det ska kunna döma ut vite eller verkställa ett hot om tvångsutförande, om hörandet har genomförts? Rimlighetsaspekter ska vägas in. Att tiden går är för den förpliktade en signal om att myndigheten har avstått från att kräva att förpliktelsen uppfylls eller att det rådande läget uppfyller kraven i förpliktelsen. I en sådan situation är det motiverat att inleda en helt ny förvaltningstvångsprocess.

Vite döms inte ut, om det finns en giltig orsak till att huvudförpliktelsen inte har uppfyllts. Som exempel på en sådan situation kan nämnas att den förpliktade inte har haft möjlighet att uppfylla huvudförpliktelsen t.ex. därför att de förutsatta åtgärderna för förbättrande av brandsäkerheten inte har kunnat vidtas inom tidsfristen, då behandlingen av bygglovsansökan har dröjt av orsaker som inte berott på den förpliktade.[2]

Vite får dömas ut till nedsatt belopp, om huvudförpliktelsen till väsentlig del har uppfyllts, om den förpliktades betalningsförmåga har försvagats avsevärt eller om det finns någon annan grundad anledning att nedsätta vitet (VitesL 11 §).

I 10 § 2 mom. i viteslagen finns dessutom en särskild bestämmelse om utdömande av vitesbeloppet när det är frågan om ett löpande vite. Enligt den får av ett tilläggsbelopp på en gång dömas ut en summa som uppgår till högst tre gånger grundbeloppet. Den överskjutande delen av tilläggsbeloppen bortfaller för de vitesperioder som har börjat innan vitet döms ut.

Ett nytt, förhöjt vite får föreläggas samtidigt som utdömande av det tidigare förelagda vitet behandlas. Ett nytt vite får inte föreläggas, om inte frågan om att döma ut det tidigare vitet har behandlats (VitesL 12.1 §).

I ett ovan nämnt fall ska parten först höras i vartdera ärendet. Hörandet kan skötas med ett enda brev.. I brevet ska särskild vikt läggas vid att det av brevet tydligt framgår att det är frågan om att parten hörs för utdömande av vite och för föreläggande av ett nytt vite.

Om förhållandena har förändrats, väsentlig ny utredning har erhållits eller om det tidigare beslutet grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag, får den myndighet som har förelagt vitet undanröja sitt tidigare beslut om föreläggande av vite och behandla ärendet helt eller delvis på nytt (VitesL 12 §).

[1] Hallberg m.fl., 182 §

[2] Hallberg m.fl.,: § 182