Tillgänglighet betyder att miljöer, objekt, produkter, kommunikation eller tjänster ska vara lättillgängliga för alla, även för personer med rörelse- och funktionsnedsättning. God tillgänglighet innebär att allmänhetens olikartade behov beaktas. Tillgänglighet ger alla möjlighet att delta och uppleva saker oberoende av individernas olika egenskaper. Tillgänglighet främjar likabehandling. Som synonym till tillgänglighet används också framkomlighet. Numera används framkomlighet oftast om den byggda miljön och begreppet tillgänglighet om kommunikation och tjänster.

God tillgänglighet är en helhet där alla delar är viktiga. En kommun som satsar på tillgänglighet beaktar ständigt mångfalden i sitt strategiarbete och planerar sin verksamhet noga. Informationen når olika människor på just för dem tillgängliga sätt. Priset ska inte stå i vägen för användning av en tjänst. Verksamheter förläggs till framkomliga platser. En jämlik kundtjänst och öppen inställning gör det lätt att delta. Information och upplevelser erbjuds via olika sinnen. Hinder för förståelse undanröjs om det finns språkalternativ och olika typer av lärande beaktas [3]. I det här kapitlet presenteras de begrepp för tillgängliga webbtjänster som används i handboken.

2.1 Begrepp

Design för Alla (designa för alla, Dfa)

är en planeringsprocess för mänsklig mångfald, social delaktighet och jämlikhet (EIDD:s Förklaring om Design för Alla 2004 [4]). Design för Alla är en process som skapar en grund för sådana miljö- och servicelösningar som i regel tillgodoser många olika användares behov. Det betyder att man använder planeringsmetoder som förbättrar användbarheten, tillgängligheten och framkomligheten för alla med avseende på miljöer, produkter och tjänster.

Design för Alla-processen inkluderar användarna i varje steg vid planeringen och genomförandet av ett tillgänglighetsprojekt. Planerarnas och utformarnas kreativitet och kompetens utnyttjas för att beakta användarnas behov och det resulterar i en fungerande helhetslösning, dvs. en lösning med sådana tilläggsegenskaper som gagnar alla.

Framkomlighet

Framkomlighet är en bred helhet som innebär att alla medborgare obehindrat kan delta i arbete, fritidsaktiviteter, kulturverksamhet och studier. Som synonym till framkomlighet används ofta tillgänglighet, och ibland hinderfrihet. Numera används framkomlighet oftast om den byggda miljön och begreppet tillgänglighet om kommunikation och tjänster.

Miljön eller en enskild byggnad är framkomlig om alla användare upplever den som funktionell, säker och lätt att röra sig i. En framkomlig miljö främjar en aktiv livsstil och ger möjlighet att arbeta, studera, utöva fritidsaktiviteter och också att delta i samhällelig verksamhet.

Den internationella standarden ISA är symbol för en verksamhetsmiljö, rutt eller lokal som är lämplig för rörelsehindrade. I framkomlighet poängteras att en tjänst och miljö ska vara fungerande särskilt för personer med rörelse- och funktionsnedsättning. I offentliga lokaler påverkas framkomligheten för rullstorburna bland annat av trösklar, trappor och dörrbredd och om det går att ta sig in längs en ramp. Hissar och framkomlighet till toaletter är viktiga tillgänglighetsfaktorer.

För hörselskadade med hörapparat är induktionsslingor viktiga. De gör det möjligt att höra utan störningar. På sin webbplats kan kommunen med fördel informera om den fysiska framkomligheten på sina verksamhetsställen. Personer med funktionsnedsättning tar gärna reda på sådana saker innan de kommer till platsen.

Skälig anpassning betyder i enskilda fall de nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar som görs för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra. Underlåtenhet att göra en skälig anpassning, dvs. att låta bli att göra nödvändiga ändringar och anpassningar är en särskild form av diskriminering som drabbar personer med funktionsnedsättning. 

I juli 2016 ratificerade Finland FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som innehåller skyldighet till skälig anpassning [5]. Därmed gäller konventionen och skyldigheten att vidta skäliga anpassningsåtgärder alla som erbjuder service, också kommunerna. I diskrimineringslagen (1325/2014) föreskrivs det om rimliga anpassningar. Goda tillgängliga planeringslösningar kan minska behovet av rimliga anpassningar, och det kan innebära kostnadsbesparingar.

Inkluderande planering betyder att de som berörs av det som planeras deltar i planeringsprocessen. I inkluderande planering ses användaren som en människa som aktivt vill berätta hur planeringslösningar kan se ut. Vid sidan av inkluderande planering finns det också deltagande planering. Delaktighet, stadsbor som deltar aktivt och gemensam utveckling betyder deltagande på lika villkor när tjänster utvecklas, beslut om tjänsterna fattas och också när tjänster produceras.

2.2 Vad avses med tillgängliga webbplatser?

Tillgänglig kommunikation främjar alla människors möjlighet att fungera fullvärdigt i samhället som håller på att digitaliseras. Tillgänglighet uppnår man genom att följa principen planera för alla (Design för Alla) som syftar till att säkerställa att alla människor, oberoende av syn- och hörselförmåga, funktionsbegränsningar eller kognitiva färdigheter, har jämlika möjligheter att använda tjänster.

Tillgängliga webbplatser och mobila applikationer är en central del av principen planera för alla. Tillgängliga webbplatser är anpassade till olika användarbehov och sinnen och fungerar tillsammans med olika slags enheter, hjälpmedelsprogram och användargränssnitt. Utgångspunkten för tillgänglighet är att man i varje steg vid planeringen av webbtjänster identifierar och beaktar de olikartade användarbehoven. Det är viktigt att presentera innehåll, såsom text, ljud, videomaterial, bilder och symboler på alternativa sätt och lägga till information på teckenspråk.

En tillgänglig webbplats med behövliga lösningar är inte dyr om arbetet görs i rätt tid. Ändringar i efterhand kräver betydligt mer arbete och är dyrare. Arbetet med att göra webbplatser tillgängliga är en fortgående process där man ständigt utvecklar tjänsten så att den blir mer användbar och ber slutanvändarna ge respons. Det här är en vanlig verksamhetsmodell i ett utvecklingsarbete där man inte förväntar sig att allt ska vara klart med en gång utan försöker integrera användarresponsen i arbetet. Dessutom är det viktigt att kommunen utöver webbkommunikationen informerar mångsidigt och i olika kanaler. Informationen ska vara enhetlig oberoende av kanal. På så sätt säkerställer kommunen att informationen når kommuninvånarna i så stor omfattning som möjligt.

2.3 Vem har nytta av tillgänglighet?

För personer med rörelse- och funktionsnedsättning är tillgänglig kommunikation på olika sätt nödvändig för att deras vardag ska fungera. Den kan i hög grad underlätta självständiga aktiviteter och minska hindren för att delta i samhällelig verksamhet. Nyttan med tillgänglighet är inte marginell utan den gagnar en stor del av befolkningen.

En stor grupp som har nytta av tillgänglighet är den åldrande befolkningen. Det handlar om en global megatrend, och Finland ligger i täten bland länder med åldrande befolkning. Jordklotets befolkning åldras snabbare än någonsin tidigare. Finland hör till de länder där befolkningen åldras snabbast. Finland grånade redan år 2008, då antalet personer som fyllt 65 år översteg antalet personer under 15 år. År 2030 har redan var fjärde finländare fyllt 65 år och antalet personer som fyllt 75 år har nästan fördubblats och uppgår till närmare 1 000 000 personer [8].

I takt med befolkningens stigande ålder blir användarvänlig kommunikation allt viktigare. De äldres hälsotillstånd har rent allmänt förbättrats och livslängden ökat. I planeringen av webbplatser bör man beakta de olika behov som hör till åldrandet. När människan blir äldre kan hon, särskilt i högre ålder, drabbas av olika slags förändringar som har att göra med rörelse- och funktionsförmåga och till exempel minne, balans, syn, hörsel och stöd- och rörelseorgan. I något skede av livet kommer var och en av oss att inse vikten av en framkomlig miljö och en tillgänglig kommunikation. Personer med svaga kunskaper i finska eller svenska språket har också nytta av tillgänglighet.

Nuförtiden använder äldre människor inte särskilt aktivt digitala enheter. Hur ska äldre personer aktiveras så att de börjar använda sådana enheter när tjänsterna blir digitala? Enligt Statistikcentralens undersökningar har äldre börjat använda datorer mer under de senaste åren. Många har skaffat sig goda datatekniska färdigheter redan i arbetslivet, men färdigheterna rostar om de inte upprätthålls aktivt. Statistikcentralens årligen publicerade undersökning om befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik visar att internetanvändning blivit vanligare i åldersklassen äldre än 65 år. År 2016 använde ungefär hälften av 65−74-åringarna internet dagligen eller nästan dagligen och flera hade också en smarttelefon i eget bruk. Av 75–89-åringarna använde bara ungefär var femte internet och färre än så hade en smarttelefon.

En flerspråkig miljö ställer olika slags krav på tjänsterna i Finland. Den mänskliga mångfalden ökar och förändras hela tiden såväl kulturellt som språkligt, bland annat till följd av den växande invandringen. Enligt Statistikcentralen bodde det i slutet av år 2015 permanent i Finland 339 925 personer med utländsk bakgrund, vilket utgör 6,2 procent av befolkningen. Antalet första generationens invandrare, dvs. utlandsfödda, uppgick till 286 803 personer och antalet inrikesfödda, dvs. andra generationens invandrare till 53 122. Integration förutsätter att personer med utländsk bakgrund åtminstone ska få tillräckligt med information om sitt nya hemland och tjänsterna i landet. I tillgängliga tjänster är ett lättbegripligt språk och möjlighet att utnyttja automatisk språköversättning till hjälp när tjänster används.

När tillgänglighet beaktas fullt ut – alla olika slags användare beaktas – får äldre, hörsel-, syn- eller talskadade och rörelsehindrade personer, barn, utlänningar, dvs. precis alla njuta av resultaten. Tillgänglighet gagnar:

• blinda, gravt synsvaga och dövstumma
• synsvaga och färgblinda
• äldre
• hörselskadade och personer med nedsatt hörsel
• personer med läs- och skrivsvårigheter och gestaltningssvårigheter
• personer som på grund av motoriska orsaker har svårigheter med precisa handrörelser (tryckknappar, eller andra knappar för liknande funktioner måste vara tillräckligt stora)
• användare av mobila enheter eller de som har gamla datorer och långsamma förbindelser (textversioner). Textversioner gagnar både personer som använder skärmläsarprogram och personer som har långsamma webbförbindelser.

TIPS: Information om olika slags användarbehov ökar förståelsen och motivationen. Om du vill veta mer om funktionsnedsatta personers specialbehov se bilaga 1: Arvio vammaisten henkilöiden määrästä Suomessa ja heidän erityistarpeistaan. I tabellen i bilaga 1 finns en uppskattning av antalet personer med funktionsnedsättning i Finland och av deras specialbehov (KM:s rapport, på finska [7]).

2.4 Språket en del av tillgängligheten i webbtjänster

Grundelement i en tillgänglig webbtjänst är de språk som används och hur begripliga de är. Enligt 17 § i grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. I Finland är alltså termen ”officiellt språk” inte definierad i lag men enligt Finansministeriet kan den jämställas med termen nationalspråk. Grundlagen garanterar samerna, romerna och andra grupper rätt att bevara sitt språk och sin kultur. Rättigheterna för dem som använder teckenspråk och för dem som på grund av handikapp behöver tolkningshjälp tryggas genom lag. 

Det är användarvänligt att erbjuda webbinnehåll åtminstone på nationalspråken, men också på andra språk som man vet att bosatta inom kommunen använder. På webbplatsen borde språkversionerna framgå tydligt på språket i fråga, inte vara översatta till finska, alltså English, suomi, svenska osv. Olika länders flaggor bör undvikas. Flaggorna representerar staten inte språket och i många länder talas det flera olika språk. Oväntade politiska betydelser kan förknippas med flaggorna, och användarna känner nödvändigtvis inte igen alla flaggor.

TIPS: Ett bra sätt att förbättra användarerfarenheten är att automatiskt styra användare till sidorna på deras egna språk alltid när det är möjligt. Med hjälp av serverteknik kan man på sidorna mata in en kod som identifierar språket i användarens webbläsare. Om du inte har en användares webbläsarspråk i dina webbtjänster kan ett förvalt språk fastställas också för denna användare.

2.4.1 Teckenspråk

Teckenspråken har utvecklats i de dövas sammanslutningar. De har uppstått spontant ur de dövas naturliga behov av interaktion utan att någon explicit har skapat dem, helt på samma sätt som talade språk. 

Teckenspråk används förutom av döva från födseln också till exempel av personer som blivit döva, som hör dåligt och av anhöriga och vänner till teckenspråkiga. Teckenspråket är inte bara ett sätt att gestalta talat språk utan det är ett självständigt, naturligt språk, ofta den dövas modersmål. Det är det enda språk döva kan lära sig spontant, dvs. genom att titta på tecknen, på samma sätt som hörande lär sig talat språk genom att lyssna. Därför är det skrivna språket alltid ett främmande språk som de döva måste lära sig särskilt. Det finns också mycket stora skillnader i dövas skrivfärdigheter, en del läser och skriver flytande medan även en lätt text kan vålla svårigheter för andra. Myös hyvin kirjoitettua kieltä osaavat voivat kokea viittomakielisen tiedon helpommin omaksuttavaksi, ikään kuin omaksi (pdf) [9]. (Också de som behärskar ett välskrivet språk kan uppleva att det är lättare att tillägna sig teckenspråkig information, dvs. information på sitt eget språk).

Tillgänglighetsdirektivet föreskriver inte att teckenspråk ska användas på webbplatser, men om man vill ge döva personer god service så ökar ett teckenspråkigt material tillgängligheten ur den teckenspråkiga befolkningens perspektiv. Teckenspråket har stor betydelse på en webbplats: det är en betydande känslo- och igenkänningsfaktor och informationen går fram smidigare. Synligt teckenspråk på webbplatser upplevs också som en imagefaktor.

Vasa stad har gjort till exempel teckenspråkiga videor om Vasa stadsstyrelses beslut på stadens Youtube-kanal (på finska) [11.] Vaasan kaupunginhallituksen päätöksistä viittomakieliset videot.

Teckenspråken i Finland avser det finska och det finlandssvenska teckenspråket. Det finska teckenspråket är modersmål för ungefär 4 000–5 000 döva personer. Dessutom använder ungefär 6 000–9 000 hörande finländare teckenspråk som modersmål, andra språk eller främmande språk. Länge har man uppskattat att det finns ungefär 300 personer som använder svenskspråkigt teckenspråk och att hälften av dem är döva. En kartläggning från år 2014–2015 visar ändå att antalet döva svenskspråkiga som använder teckenspråk numera är bara 90 och att största delen av dem är till åren komna. Enligt Unescos kriterier är det finlandssvenska teckenspråket allvarligt utrotningshotat.

God tillgänglighet betyder att det finns ett utbud av valda innehåll på teckenspråk i kommunens webbtjänst. I Finland finns det några mediebranschföretag som gör teckenspråkiga översättningar. Information om dessa företag och råd om hur man producerar teckenspråkigt innehåll kan man få på Dövas Förbund. Dövas Förbund har också en teckenspråkig programtjänst (Kuurojen video, några videor på svenska), som kommunerna kan betala för och erbjuda sina teckenspråkiga kunder. Programtjänsten Kuurojen video beviljas döva kommuninvånare som en förmån i enlighet med handikappservicelagen.

Innehåll på teckenspråk anges med symbolerna nedan:

Bild 1. Symboler för teckenspråk. Teckenspråkig tjänst, finlandssvenskt teckenspråk och finskt teckenspråk.

2.4.2 Klart myndighetsspråk, tydligt allmänspråk och lättläst

Språket i kommunernas webbtjänster borde vara så begripligt att man via det kan ge alla kommuninvånare service på lika villkor. Innehållet i en webbtjänst kan språkligt sett vara mycket omfattande och innehålla också svårbegripliga ordval och uttryck. För att tillgängligheten ska förverkligas bör det myndighetsspråk som används i kommunerna följa åtminstone principerna för ett tydligt allmänspråk som vid behov kan kompletteras med lättlästa innehåll.

Myndighetsspråk är en allmän benämning på en språkform som myndigheter och de som erbjuder offentliga tjänster använder i sina arbetsuppgifter. Myndighetsspråk används exempelvis i författningar, inom EU och i basservicen. Till myndighetsspråket hör också officiella namn. Alla dessa språkformer vårdas och utforskas vid Institutet för de inhemska språken [12].

Myndighetsspråket kan utvecklas så att det blir tydligare. Institutet för de inhemska språken ger i sin webbtjänst Virkakielityötä virastoisssa (Arbete med myndighetsspråket i ämbetsverk) exempel på både förbättrade texter och förändrade skrivförhållanden och skrivförfaranden. 

Allmänspråk är en språkform som används bland annat i tidnings-, tv- och radionyheter, i läromedel, faktaböcker, dokument, bruksanvisningar och pressmeddelanden. Till form och struktur är det i huvudsak det språk som man lär sig skriva i skolan och som förstås oberoende av dialektområde (i samma betydelse används ibland ordet skriftspråk [13]).

Lättläst är en språkform som till innehåll, ordval och struktur är lättare att läsa och förstå än allmänspråket. Lättläst är avsett för personer som har svårt att förstå eller läsa vanlig text på allmänspråket. Det kan till exempel bero på bristfälliga kunskaper i svenska språket, lässvårigheter eller begränsad kognitiv förmåga. Lättläst innehåll görs bland annat för dysfatiker, utvecklingsstörda, dyslektiker, invandrare, äldre personer, barn som nyligen har lärt sig läsa och människor med annat modersmål som bekantar sig med språket och kulturen i Finland.

Selkokeskus ger hjälp för produktion av lättläst innehåll. Selkokeskus är ett riksomfattande sakkunnigcenter för lättläst text. Centret ger råd och vägleder alla som är intresserade av lättläst. 

För lättläst text finns det en beskrivande symbol, som kan användas exempelvis i en webbtjänst som erbjuder lättläst text godkänd av Selkokeskus [14].

Bild 2. Symbol för lättläst text. Symbolen för lättläst är gratis och man kan få den från Selkokeskus för lättlästa publikationer.

Bild 3. Bildskärm för teckenspråk och symbolen för lättläst i webbtjänsten Kultur för alla.

2.5 Sökoptimering och tillgänglighet

En tillgänglig webbtjänst stöder möjligheten att hitta nyttigt innehåll med hjälp av  söktjänster. Sökmotorer, till exempel Google, läser webbtjänsten maskinellt och försöker med hjälp av sina algoritmer förstå innehållet på sidan. För att innehåll ska förstås är det framför allt viktigt att använda beskrivande rubriker och länkar. En tydlig semantisk struktur i webbtjänsten och användning av alternativ i form av text till bilder och videor gör innehåll lättare att förstå. Sökmotorerna fungerar i grund och botten på ett mycket liknande sätt som de skärmläsare synskadade använder. Samma metoder som underlättar förståelsen av innehåll och förbättrar användarnas erfarenhet av skärmläsare gör det också lättare att hitta innehåll med sökmotorer. 

Hur webbtjänster hittas med sökmotorer, dvs. sökoptimering, har blivit en central del av företagens digitala marknadsföring. Ju bättre tillgängligheten beaktas i planeringen av en webbtjänst, desto bättre är sökoptimeringen.