Bildningskommunen skapas - samarbete i kontaktytor

Kommunen år 2019 liknar inte den nuvarande. De nyvalda beslutsfattarna får tackla frågor om hurdan den egna kommunens framtidsvision ska vara, vilka styrkor kommunen har och vad man vill satsa på. Den största offentliga förvaltningsreformen i Finlands historia, som kommer att ske om ett och ett halvt år, påverkar visionen avsevärt. Kommunförbundet har nu inlett ett projekt som lyfter fram undervisnings- och kulturtjänsternas roll och betydelse i framtidens kommun.

Då social- och hälsovårdstjänsterna den 1 januari 2019 överförs på landskapen kommer undervisnings- och kulturtjänsterna som helhet att vara kommunens största ansvarsområde. I främjandet av kommuninvånarnas välfärd överlappar bildningstjänsterna och social- och hälsovården på många sätt varandra och det finns många områden för samverkan, så kallade kontaktytor mellan tjänsterna. I framtiden samarbetar aktörerna i kommunerna och landskapen i dessa kontaktytor. Kvaliteten på kundservicen står i direkt relation till hur samarbetet lyckas.

Flera av bildningstjänsternas kontaktytor gäller främjandet av hälsa och välfärd. Det är inte oviktigt hur samarbetet i framtiden fungerar mellan den grundläggande utbildningen och skolhälsovården. Det behöva goda verksamhetsmodeller för samarbetet mellan småbarnspedagogiken och rådgivningsbyrån eller mellan skolorna, daghemmen och barnskyddet efter år 2019 i lika hög grad som idag. Man har förstått vilka effekter idrotten, motionen och kulturen har på välfärden, men vilka konkreta samarbetsformer medför reformen? I många kommuner oroar man sig för om det kommer att vara möjligt att fortsätta med den välfungerande praxisen efter reformen.

Kommunen kan redan nu påbörja förberedelserna. Först lönar det sig att ta reda på vilka kontaktytor som måste sättas i skick då en annan aktör kommer att tillhandahålla servicen. Man kan utgå från nuläget och att lyfta fram de centrala samarbetsformer som redan finns mellan bildningstjänsterna och social- och hälsovården. Sedan måste man överväga om den nuvarande verksamhetsmodellen är bra eller om den behöver utvecklas.

Man behöver inte börja från noll. Många speciallagar som gäller tjänster för barn och unga, till exempel lagen om elev- och studerandevård, barnskyddslagen eller ungdomslagen förpliktigar kommunerna till sektorsövergripande samarbete. I och med dessa förpliktelser har kommunerna utarbetat välfärdsplaner för barn och unga eller motsvarande handlingar som innehåller en hel del välgenomtänkta beskrivningar av verksamhetsmodeller. Likaså utarbetar man för närvarande inom Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) modeller för samverkan i de gemensamma kontaktytorna. Utmaningen är att från kommunernas många goda förfaranden finna de lösningar som passar det nya systemet bäst. Reformen erbjuder ett ypperligt tillfälle att förändra dåligt fungerande eller ineffektiva processer. Ur kommuninvånarens synvinkel märks en lyckad förändring i god vardagspraxis, inte i förvaltningsstrukturer.

Inom kommunernas förvaltning börjar man nu vakna till insikt om behovet av att skapa kontaktytor. Det strategiarbete som gäller framtidens kommun och som görs tillsammans med beslutsfattarna inleds sannolikt först på hösten. Förberedelserna inför social- och hälsovårdsreformen och utarbetandet av kommunens strategi sker parallellt. Om kommunen har lyckats definiera sin egen framtidsbild och sina mål är de kommunala aktörerna bättre utrustade att också söka lösningar i de nya kontaktytorna med landskapet.

Kommunförbundets projekt om bildningskommunens roller och stöd syftar till att hitta bildningskommunens möjligheter och påvisa dess styrkor. Målet med arbetet, som Undervisnings- och kulturenheten har initierat, är att stärka småbarnspedagogikens och utbildningens samt kulturens, idrotts- och motionsverksamhetens och ungdomsarbetets roll när det gäller att främja invånarnas hälsa och välfärd. Bildningstjänsterna har stor inverkan också i andra roller i framtidens kommun. Syftet med projektet är att hjälpa och styra kommunerna till att utnyttja kunnandet inom bildningstjänsterna på ett mångsidigt sätt då framtidens kommun byggs upp. Arbetet med att skapa kontaktytor som hör till social- och hälsovårdsreformen kommer att vara projektets prioriteringsområde under den närmaste tiden och det sker i samarbete med Kommunförbundets andra projekt.

Temat framtidens bildningskommun kommer att synas i olika former under olika evenemang och sammankomster som arrangeras av Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur. För att kunna påverka de pågående reformerna krävs det kännedom om vardagen och därför förs det en intensiv dialog med kommunerna.