Direkta borgmästarval och val av delområdesorgan

​Finansministeriet tillsatte 25.4.2014 en arbetsgrupp att bereda förslag om borgmästarval och val av delområdesorgan (kommundelsval). Arbetsgruppens uppgift var att bereda sådana ändringar i lagstiftningen som gör det möjligt att förrätta direkta borgmästarval och val av delområdesorgan. Förslagen om nödvändiga ändringar av kommunallagen och vallagen skulle beredas i form av en regeringsproposition. Målet är att de ändringar som föreslås i kommunallagen och vallagen ska träda i kraft 2016. Direkta val kan då tillämpas i kommunerna i samband med kommunalvalet 2017.

Arbetsgruppen har fullföljt sitt uppdrag och berett bestämmelser som möjliggör direkta val. Ett separat beslut måste ändå tas om huruvida förslagen ska leda till lagstiftningsåtgärder. Kommunerna kan påverka frågan genom att i utlåtanden ta ställning till om valen behövs.

Enligt arbetsgruppens förslag skulle fullmäktige kunna besluta att borgmästaren och/eller ledamöterna i delområdesorganen utses i kommunen genom direkta val. Borgmästarvalet och kommundelsvalet skulle förrättas samtidigt med kommunalvalet. Ställningen, uppgifterna och mandattiden för en borgmästare som utses genom direkta val skulle i regel vara desamma som för en borgmästare som väljs av fullmäktige. Om en borgmästare som utsetts genom borgmästarval inte har fullmäktiges förtroende skulle fullmäktige med kvalificerad majoritet kunna besluta återkalla uppdraget för borgmästaren. Vidare skulle bestämmelser fastslås om sättet att välja borgmästare.

Fullmäktige skulle besluta om antalet delområdesorgan, organens uppgifter, områdesgränserna inom kommunen och antalet ledamöter i de delområdesorgan som utses genom kommundelsval. Dessa delområdesorgan skulle i likhet med övriga delområdesorgan ha samma ställning som en nämnd eller direktion. Vidare föreslås bestämmelser om rösträtt, valbarhet, valkretsar, kandidatuppställning och förhandsröstning vid borgmästarval och kommundelsval samt övriga bestämmelser som behövs för förrättandet av valen.

I sitt utlåtande vill Kommunförbundet understryka att beredningen av både förslaget om direkt borgmästarval och om direkt kommundelsval utgick från en annan samhällssituation än i dag. Då pågick arbetet med kommunstrukturreformen och social- och hälsovårdsreformen enligt statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram. Ingendera reformen har genomförts. I statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram dras riktlinjerna upp för vårdreformen som kommer att ändra på kommunernas roll och uppgifter i hög grad. Förändringen gör att också kommunernas ledningssystem behöver ses över.

Finlands Kommunförbund ger följande utlåtande om direkt borgmästarval:

Kommunförbundet ställer sig positivt till att det har beretts förslag som möjliggör direkt borgmästarval. Kommunförbundet anser däremot att behovet av direkt borgmästarval bör granskas kritiskt med tanke på den övergripande ledningen av kommunen.

Det finns skäl att övergå till direkt val endast om kommunerna anser det finnas ett genuint behov. Kommunernas synpunkter och utlåtanden bör därför beaktas fullt ut.

Valförrättandet i sig kan anses positivt, likaså det föreslagna alternativet att fullmäktige efter första valomgången kan utse borgmästare genom val mellan de två kandidater som fått flest röster. Kommunförbundet anser det också viktigt att förslaget tar upp möjligheten att återkalla uppdraget för borgmästaren genom beslut med kvalificerad majoritet. 

Skillnaderna mellan det föreslagna direkta borgmästarvalet och fullmäktiges val av borgmästare är minimala. Borde en borgmästare som utsetts genom direkta val ha en sådan ställning att det syns att han eller hon är vald till politisk ledare direkt av kommuninvånarna? Om det inte är fallet, har också det betydelse för hur nödvändigt direkt val är.  

Kommunförbundet anser att den långsiktiga utvecklingen av den kommunala ledningen bör tryggas. En övergång till direkt borgmästarval innebär utmaningar och spänningar för ledarskapet. En borgmästare som utsetts genom direkt val kan uppleva ett tryck från lokalsamhället på grund av kolliderande intressen samtidigt som han eller hon ska vara strategisk ledare för kommunen. Ledarskapet ställs då inför den svåra frågan hur man i en konfliktsituation ska kunna upprätthålla förmågan att fatta strategiska beslut, svara för att kommunens ekonomi är hållbar och hålla samarbetet levande mellan de politiska grupperna och den professionella och den politiska ledningen.

Kommunförbundet anser det positivt att en borgmästare som utses genom direkt val ger den politiska ledaren ett ansikte. Borgmästaren kan dessutom vara brobyggare mellan kommuninvånarnas kanaler för deltagande och förvaltningen.

Finlands Kommunförbund ger följande utlåtande om kommundelsval:

Arbetsgruppen har i enlighet med sitt uppdrag också berett bestämmelser som möjliggör direkt val av ett delområdesorgan. Beredningen av förslagen inleddes när avsikten var att ro kommunstrukturreformen i land. Eftersom reformen inte genomfördes, kan man härvidlag konstatera att ett ovan beskrivet val inte behövs. Det finns allt skäl att överväga om möjligheten till kommundelsval behöver ges i dagens situation då inga stora kommunsammanslagningar och således inga geografiskt vidsträckta kommuner är i sikte.

Direkta val är förknippade med många problem och nya bestämmelser behövs därför inte. Inte heller kommunerna har visat intresse för möjligheten. Kommunförbundet anser att kommundelsval inte behövs, eftersom kommunen redan nu enligt bestämmelserna i kommunallagen kan ordna den områdesvisa förvaltningen på det sätt kommunen beslutar. Också invånarna i ett delområde i kommunen kan ges befogenheter när ledamöter utses. Fler bestämmelser behövs med andra ord inte.

Enligt Kommunförbundet är kommundelsval förknippat med en stor olägenhet då delområdesorganet i likhet med fullmäktige är ett politiskt organ men som inte tillräckligt bygger på invånarnas egen vilja att bidra till utvecklingen av verksamheten och servicen i delområdet eller till stärkandet av områdets identitet och samhörighet (t.ex. områdesnämnderna i Rovaniemi). Kommunförbundet anser att om möjligheten till kommundelsval ges, är ett alternativ som stöder ett verkligt medinflytande vid kandidatuppställningen att valmansföreningarna ges en större roll.

Å andra sidan är det uppenbart att i synnerhet den dolda röstspärren inskränker på små partiers möjligheter att få in ledamöter i delområdesorganen, vilket i sin tur inskränker på den representativa demokratin.

Enligt Kommunförbundet kan kommundelsval anses medföra en olägenhet i och med att kommunens övergripande styrning förgrumlas och fullmäktiges ställning som högsta beslutande organ försvagas samt att förvaltningsnivåerna blir fler, exempelvis delområdesnämnder som tillsätts under sektornämnderna. En annan fråga är om systemet skulle öka trycket på att få flera ordförande på deltid och heltid i delområdena i stora kommuner och om det leder till övergripande styrsystem som blir svåra att gestalta. De uppgifter som ges direktvalda delområdesorgan bör vara tillräckligt verkningsfulla så att den övergripande styrningen kvarstår hos kommunfullmäktige.

Kommundelsval kan också försätta olika delar av kommunen i en ojämlik ställning när det gäller invånarnas möjligheter att delta och utvecklingen av kommundelen, om valet inte gäller alla delar av kommunen.

Kostnaderna för kommunerna bör beaktas om det förrättas direkt borgmästarval och kommundelsval. Kommunerna behöver omfattande tilläggsresurser för att kunna ordna flera val samtidigt. Också väljarna kan tycka att det är komplicerat med olika val samtidigt, vilket kan dra ner valdeltagandet.

Kommunförbundet vill ytterligare lyfta fram att kommunernas egna synpunkter och utlåtanden om saken bör beaktas och respekteras. När den färska nya kommunallagen bereddes, blev kommunerna tillfrågade om de ville införa direkt val av borgmästare. Ytterst få kommuner svarade att de ville det. Också i fråga om kommundelsval har kommunernas ståndpunkter varit mycket reserverade.

Helsingfors den 21 augusti 2015

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 
verkställande direktör  

Kaija Majoinen
forsknings- och utvecklingsdirektör