Utlåtande om förslagen från arbetsgruppen som berett de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och revideringen av timfördelningen i gymnasieundervisningen

​Allmänt       

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte den 21 december 2012 en bred arbetsgrupp med uppdrag att bereda ett förslag till statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och timfördelningen i gymnasieundervisningen samt utvärdera förslagets ekonomiska och samhälleliga konsekvenser samt övriga konsekvenser. 

Arbetsgruppen har hört företrädare för och sakkunniga med spetskompetens inom många olika områden samt i sitt arbete beaktat och utgått från aktuella undersökningar, utvärderingar och utredningar om gymnasieutbildningen och de åtgärdsförslag som arbetsgruppen för utveckling av gymnasieutbildningen har utarbetat. 

Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag den 17 december 2013 till undervisningsminister Kiuru. 

Förslag till allmänna riksomfattande mål för gymnasiet 

Syftet med arbetsgruppens förslag är att stärka allmänbildningen. De studerande bör ges sådana kunskaper och färdigheter som är nödvändiga med tanke på fortsatta studier och för arbetslivet. Avsikten är att bättre än tidigare stärka de studerandes förmåga att hantera helheter med avseende på kunskaper och färdigheter.  I förslaget ges de studerande möjlighet att i sina studier fördjupa sig mer än för närvarande i de valda studierna och samtidigt förankra det de lär sig i bredare sammanhang. 

Enligt förslaget är målsättningen att stärka förmågan att lära sig, det vetenskapliga, inklusive kritiska och kreativa tänkandet samt arbetsförmågan, kommunikations- och samarbetsförmågan, förmågan att inhämta och hantera information, datatekniska användnings- och tillämpningsfärdigheter och förmågan att uttrycka sig i tal och skrift också på andra språk än undervisningsspråket och med konstnärliga medel. 

Förslaget syftar till att i fortsättningen ytterligare förbättra uppbyggnaden av flexibla studievägar där de studerandes kunskaper breddas och fördjupas genom att de även kan utnyttja utbildningsutbudet hos andra utbildningsanordnare samt i andra utbildningsformer och på andra utbildningsstadier, liksom också i arbetslivet.  

I arbetsgruppens förslag beaktas sådana utvecklingsobjekt inom gymnasieutbildningen som tagits upp i promemorian av arbetsgruppen för utveckling av gymnasieutbildningen 2010 (lukiokoulutuksen kehittämistyöryhmän muistio) och i den rapport om utvärdering av gymnasieutbildning som utarbetats av Rådet för utbildningsutvärdering 2012. 

Kommunförbundet understöder till stor del arbetsgruppens förslag till allmänna riksomfattande mål och anser att det är bra att utöka valfriheten, att i stället för splittrade studier fästa vikt vid större helheter och få en djupare insikter i olika områden samt att utveckla färdigheterna för arbetslivet. I förslaget har det på ett bra sätt beaktats att utbildningen ska vägleda och sporra till livslångt lärande och skapa förutsättningar för det. Också de studerandes förmåga att klara av och välja studier för framtiden och beredskap att förbättra sin karriär- och livsplanering har beaktats bra.



Kommunförbundet understöder också förslaget om att utnyttja studiemiljöerna mångsidigt i gymnasieutbildningen, vilket ökar kunskaperna om arbetslivet, fortsatta studier och informations- och kommunikationstekniken. 

Gymnasieutbildningen behöver utvecklas och revideras i snabb takt. 

Förslag till timfördelning 

Arbetsgruppen har lämnat tre alternativa förslag till timfördelning inom gymnasieutbildningen. Vid beredningen av dessa ansåg gruppen att gymnasiets lärokurs till sin omfattning fortfarande bör vara tre år och bestå av 75 kurser för att det ska gå att garantera den allmänbildning som gymnasieutbildningen ger. Den breda timfördelningen i gymnasiet ska stärka de grundläggande färdigheterna i språk och kommunikation, i matematik, naturvetenskaper, humanistisk-samhälleliga och åskådningsämnesstudier samt i konst- och färdighetsämnen. Samtidigt bör de studerande ändå kunna koncentrera sig på att i en eller flera av de ovan nämnda helheterna fördjupa de kunskaper de behöver i framtiden.  

Kommunförbundet anser att av de tre föreslagna alternativen är det i alternativ A som de framtida utmaningarna för utvecklingen och revideringen av gymnasieutbildningen beaktas bäst och som de föreslagna riksomfattande allmänna målen för gymnasieutbildningen uppnås bäst.  

Enligt Kommunförbundet garanterar gemensamma studiehelheter och enhetliga temastudier samt avläggande av minimiantalet av gymnasiets lärokurser nivån på allmänbildningen inom gymnasieutbildningen och de studerandes rätt till fortsatta studier.   

För att en bred allmänbildning ska kunna garanteras understryker Kommunförbundet ändå att det är synnerligen viktigt att man vid beredningen av de centrala innehållen för läroplansgrunderna i fråga om varje läroämne ser till att det i grunderna integreras element som gör läroämnena mer enhetliga, till exempel historia, kultur och samhällslära i språkstudierna.  

Kommunförbundet föreslår dessutom att det kunde övervägas att de studerande borde välja fördjupade kurser i minst tre läroämnen från både utbudet av naturvetenskapliga studier och från humanistisk-samhälleliga och åskådningsstudier. 

Utveckling av gymnasieutbildningen  

Kommunförbundet anser att det är ytterst viktigt att utveckla gymnasieutbildningen. Tillgången och kvaliteten på gymnasieutbildningen är redan god. Alla gymnasier har gett de studerande goda möjligheter till framgångsrika studier, oberoende av om gymnasiet är beläget på landsbygden eller i en tätort eller storstad. Kommunerna har hittills lyckats bra i denna uppgift. 

En högklassig gymnasieutbildning enligt den kommande nya timfördelningen säkerställs på lika villkor i hela landet om det är möjligt att utnyttja informations- och kommunikationstekniken i högre grad. Vid anordnandet och revideringen av gymnasieutbildningen och i studie- och kursutbudet bör man lita på kommunernas egna lösningar. Kommunerna bör själva och tillsammans kunna fatta beslut om hur gymnasieutbildningen ska ordnas på lokal och regional nivå i gymnasierna och på deras olika verksamhetsställen.

Utöver gymnasierna i städer och tätorter kan också mindre gymnasier och verksamhetsställen genom nätverkssamarbete erbjuda ett brett studieutbud. I synnerhet inbördes nätverk gör det möjligt att garantera ett brett kursutbud i hela landet. De studerande behöver inte erbjudas all utbildning vid det egna gymnasiet. I stället kan undervisning förmedlas från ett gymnasium till studerande vid flera andra gymnasier och olika verksamhetsställen med hjälp av videoinspelningar och distans- och flerformsundervisning.  

För att tillgången till en högklassig gymnasieutbildning ska tryggas krävs det fortsättningsvis nätverkssamarbete mellan anordnarna av gymnasieutbildning, gymnasierna och deras olika verksamhetsställen samt samarbete med andra utbildningsnivåer, tredje sektorn och arbetslivet. 

Kommunförbundet föreslår att vid beredningen av förordningen om timfördelning ska följande revideringar övervägas:

1.    Satsningar på utveckling av informations- och kommunikationstekniska lösningar bör göras för att tillgången på gymnasieutbildning i hela landet ska tryggas och garanteras. 

2.    Det skapas i huvudsak på statens bekostnad en riksomfattande service- och distansundervisningsportal för informations- och kommunikationsteknik för att stödja möjligheterna till distansundervisning, tillgången till digitala läromaterial och implementeringen av digitala lärandemiljöer i undervisningen samt pedagogisk utveckling av dem. På riksomfattande nivå kunde detta också göra det möjligt att erbjuda specialkurser.  

3.    Enligt förslagen ska en kurs i religion och livsåskådningskunskap vara obligatorisk. För fördjupade riksomfattande kurser kunde grunderna för läroplanen däremot utarbetas så att undervisning i dem kunde ges till alla studerande gemensamt. Det skulle vara den bästa fostran i tolerans och det kunde också minska fördomarna mellan olika kulturer. 

4.    I arbetet med att revidera statsandelslagstiftningen bör det sörjas för att resurserna för gymnasieutbildning tryggas enligt den nya timfördelningen också i glesbygdsområdena och i kommuner med långa avstånd och att möjligheterna att tillhandahålla utbildningen tryggas.  

Dessa åtgärder skulle också ha en dämpande inverkan på kostnaderna. De ovan nämnda åtgärderna i enlighet med förslaget kunde förbättra de studerandes välfärd, minska stressfaktorerna och förkorta studietiderna. 

Det centrala innehållet i utlåtandet   

Kommunförbundet understöder till stor del arbetsgruppens förslag till allmänna riksomfattande mål och anser att det är bra att i stället för splittrade studier fästa vikt vid större helheter och få djupare insikter i olika områden samt att utveckla färdigheterna för arbetslivet och öka valfriheten, vilket ger de studerande möjlighet att staka ut mer flexibla studievägar som stöd för fortsatta studier och för studievalen.

Gymnasieutbildningen behöver utvecklas och revideras i snabb takt.

Kommunförbundet ser positivt på förslaget om att utnyttja studiemiljöerna mångsidigt i gymnasieutbildningen, vilket skulle öka kunskaperna om fortsatta studier, informations- och kommunikationsteknologin och arbetslivet. 

Kommunförbundet anser att av de tre föreslagna alternativen är det i alternativ A som de framtida utmaningarna för utvecklingen och revideringen av gymnasieutbildningen beaktas bäst och som de föreslagna riksomfattande allmänna målen för gymnasieutbildningen uppnås bäst. 

Enligt Kommunförbundet garanterar gemensamma studiehelheter och enhetliga studier och avläggande av minimiantalet av gymnasiets lärokurser nivån på allmänbildningen inom gymnasieutbildningen och de studerandes rätt till fortsatta studier.  

För att en bred allmänbildning ska kunna garanteras understryker Kommunförbundet att det är synnerligen viktigt att man vid beredningen av de centrala innehållen för läroplansgrunderna i fråga om varje läroämne ser till att det i grunderna integreras element som gör läroämnena mer enhetliga, till exempel historia, kultur och samhällslära i språkstudierna. 

För att tillgången till en högklassig gymnasieutbildning ska kunna tryggas krävs det nätverkssamarbete mellan gymnasieutbildningen och gymnasierna samt samarbete med andra utbildningsnivåer, tredje sektorn och arbetslivet. Utöver gymnasierna i städer och tätorter kan också mindre gymnasier och olika verksamhetsställen ha ett brett studieutbud genom nätverkssamarbete.  

En högklassig gymnasieutbildning enligt den nya timfördelningen säkerställs på lika villkor i hela landet om det är möjligt att utnyttja informations- och kommunikationstekniken i högre grad. Satsningar på utveckling av lösningar som gäller informations- och kommunikationstekniken bör göras. Vid anordnandet och revideringen av gymnasieutbildningen och i studie- samt kursutbudet bör man lita på kommunernas egna lösningar. Kommunerna bör själva och tillsammans kunna besluta hur gymnasieutbildningen ska ordnas på lokal och regional nivå i gymnasierna och på deras olika verksamhetsställen. Gymnasieutbildningen bör inte utvecklas genom statlig styrning. 

I arbetet med att revidera statsandelslagstiftningen bör det sörjas för att resurserna för gymnasieutbildning tryggas enligt den nya timfördelningen också i glesbygdsområdena och i kommuner med långa avstånd och att möjligheterna att tillhandahålla utbildningen tryggas.  

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND  

Tuula Haatainen

vice verkställande direktör

Anneli Kangasvieri

direktör, undervisning och kultur