Hälsomässiga framsteg på de digitala vårdvägarna

”Service här och nu, tack!”. Den här attityden är ny inom hälso- och sjukvårdsarbetet, där de flesta patienter är bekanta med att boka tid, ta sig till platsen och vänta i väntrummet för att få tillgång till vård. I och med de digitala tjänsterna byts väntetiden ut mot aktivt informationssökande och tillägnande av information, och i en del av de digitala vårdkedjorna kan man också ta direkt kontakt med vårdpersonalen med hjälp av en kommunikationskanal.

Förhandsuppgifter hjälper då man reder ut patientens situation

Även om framstegen i en digital vårdkedja inte direkt kan jämföras med interaktionen mellan patient och vårdare på plats och ställe, kan det ändå främja patienternas upplevelse av att deras ärenden tas på allvar. I de digitala vårdkedjorna kan man repetera informationen om sin egen situation, och i och med inlärningen har patienten möjlighet att beskriva sina symtom noggrant redan på förhand. Samtidigt kan också behovet av ett vanligt besök på mottagning bedömas bättre, eftersom man kan reda ut patientens aktuella situation utifrån förhandsuppgifterna.

Bland de digitala vårdkedjorna finns redan favoriter och banbrytare. HUS-områdets vårdkedja för graviditet har kapacitet att årligen betjäna cirka 15 000 användare, och via kedjan kan man också få hjälp med att behandla graviditetsdiabetes och förlossningsrädsla. Den populära vårdkedjan för graviditet håller nu på att utvecklas också vid ÅUCS, och information om vårdkedjans möjligheter ges som bäst på ÅUCS:s sociala medier.

I vårdkedjan för diabetes hos barn kan föräldrarna bekanta sig med bland annat tillverkare av insulinpumpar och gå igenom hur man tar i bruk en pump. I ”Undersökningshuset” kan man på förhand bekanta sig med till exempel vilka åtgärder som sker vid magnetundersökningar. Som banbrytare i de digitala vårdkedjorna har man i Lahtisregionen utvecklat en digital vårdkedja för personer som får hörapparat, den första i Finland.

Digitala tjänster stöder också en sund vardag

På plattformen Hälsobyn finns det förutom digitala vårdkedjor inom den specialiserade sjukvården också allt mer material som stöd för hälsan. Digitalt innehåll kan också användas till exempel som hjälp vid viktkontroll och avvänjning från tobak. Snart erbjuder också kanalen ”Neuvokas perhe” stöd för att styra barns levnadsvanor och öka mängden motion i hemmiljön. I Hälsobyns ”Kamrathus” finns också stöd för hur man kan leva med en sjukdom och olika möjligheter till stöd som organisationer erbjuder närstående.

De digitala lösningarna inom hälso- och sjukvården undanröjer som bäst hinder inom hälso- och sjukvården och sektorsövergripande hinder. I framtiden lär digitala lösningar också integreras bättre sinsemellan. Redan nu är det möjligt att via patientdatasystemet Apotti öppna den digitala vårdkedja som patienten behöver, vilket har ökat användningen av digitala kedjor som en del av hälso- och sjukvårdspersonalens arbete. Även ibruktagandet av e-tjänsten Maisa som hör till Apotti-systemet stöder digitaliseringen, eftersom man i fortsättningen kan skicka meddelanden till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården under vårdperioden.

En kundorienterad digital förändring. Det är ett av målen i den nuvarande strategin för Helsingfors universitetssjukhus. Fokus ligger på klienten och hens möjligheter att få vård för sin sjukdom med digitala medel – men drivkraften för förändringen är också att effektivisera och automatisera personalens arbete på de punkter där det är möjligt. Inom HUS-området är det numeriska målet för 2021 att 15 procent av alla besök ska ske på en distansmottagning och att 70 procent av de kunder som betjänas under året ska använda e-tjänsten Maisa före utgången av 2021.

Coronatiden påskyndade digitaliseringen

Efter erfarenheterna från coronatiden har attityden till automatiseringen av hälso- och sjukvårdsarbetet förändrats till det bättre. Till följd av den målmedvetna digitaliseringen i HUS-området har det till exempel också gått snabbt att i en krissituation bygga upp de digitala tjänsterna i samband med pandemin, eftersom komponenterna och kunnandet redan fanns.

Sedan september 2020 har nästan en miljon tidsreserveringar till coronatestning gjorts med hjälp av en självbetjäningstidsbokning, och coronavårdens ”digitala flow” har utvidgats till 24 kommuner i Nyland. Om alla kunder hade ringt ett cirka sex minuter långt samtal till coronarådgivningen, skulle det ha inneburit cirka sex miljoner minuter extra arbetstid för skötarna, vilket nu har kunnat frigöras för provtagning, vaccination eller smittspårning.

I de digitala vårdkedjorna i Hälsobyn används en funktion för distansmottagning, och den har under coronatiden tagits i bruk på grund av tvingande omständigheter. Eftersom besöken vid distansmottagningarna kan ske också under undantagsförhållanden, kommer ”vårdskulden” inte åt att växa utom kontroll. Även efter undantagsförhållandena kan det praktiska arbetet förändras, till exempel så att en sjukskötare skulle arbeta några dagar i veckan via de digitala vårdkedjorna i stället för ansikte mot ansikte.

Pilotförsök skapar attityden till förändring

Coronatiden har stärkt digitaliseringen inom hälso- och sjukvården, men arbetet fortsätter även nu då undantagsförhållandena börjar lätta. Det centrala i arbetet är förändringsstöd för hälso- och sjukvårdspersonalen, vilket genomförs på många olika nivåer både i den praktiska verksamheten och inom ledningen.

De första pilotförsöken genomförs ofta i små grupper med ivriga och motiverade yrkesmänniskor, som skapar en positiv atmosfär för en mer omfattande förändring. När nyttan av den digitala tjänsten synliggörs också för personalen, blir det lättare att tillägna sig den. Den digitala vården uppstår således på allvar först när både yrkesutbildade personer och patienter vid sjukvårdsenheten upplever glädje och nytta av den.

Det är också viktigt att beakta alla användare, vilket är orsaken till att också patientgrupper alltid deltar i olika skeden av utvecklingsarbetet som erfarenhetsexperter. Företrädare för patienternas erfarenheter deltar i arbetsgrupper tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal, berättar om sina önskemål och förväntningar i fråga om den digitala vårdkedjan och stöder därigenom utvecklingen av tjänsterna så att de blir så användbara som möjligt. Respons samlas kontinuerligt in mellan arbetsgruppernas möten och genom enkäter som fylls i på Hälsobyns plattform.

Den digitala utvecklingen av hälso- och sjukvården i dag innebär sektorsövergripande och multiprofessionellt samarbete, där ICT-kunnandet endast utgör en del av helheten. För att tjänsterna ska bli digitala rent praktiskt måste man ofta först se till att utveckla det dagliga arbetet. Också ansvaret för att främja den digitala utvecklingen och övervinna eventuella hinder ligger hos personalen.

När det gäller personalens förmåga att framgångsrikt ta i bruk digitala verktyg krävs en väl genomförd utbildning och förmåga att klara av oförutsedda situationer som det nya redskapet medför. De bekanta mottagningsrutinerna och sätten som man lärt sig att möta en patient genomgår oundvikligen en omvälvning. Mötet med patienten upplevs som en unik situation och störningar i det ses lätt som ett misslyckande.

Även digitala utvecklare lär sig nytt

Rädslan för okunskap kan också finnas hos den som utbildar andra i digital kompetens. De som arbetar inom hälso- och sjukvården är experter inom sitt område, å andra sidan har patienterna den största erfarenhet om sin egen sjukdom. I och med detta måste också den digitala utvecklaren ofta kunna sätta sig in i rollen som elev och aktiv lyssnare. Utvecklingen sker steg för steg, genom att försöka och utnyttja lärdomarna från försöken.

Det digitala arbetet skapar kontakter mellan olika yrkesgrupper

Utnyttjandet av digitala vårdkedjor i arbetet är ett framsteg på ny mark för hälso- och sjukvårdspersonalen. Det väcker diskussion mellan olika yrkesgrupper och skapar nya kontakter också med experter inom informationsförvaltningen. Samtidigt förenhetligar utarbetandet av vårdkedjor sätten att arbeta, eftersom det synliggör hur vården framskrider och de olika vårdskedena. Ett av digitaliseringsverktygen är Lean-metoden. Den kan hjälpa en att bli medveten om och undanröja onödiga skeden i serviceprocessen.

Effektiviseringsåtgärder är inget nytt inom hälso- och sjukvården och de ses som nödvändiga. En gallring i rutinmässiga uppgifter kan också intensifiera arbetstakten för yrkesutbildade personer: längden på mottagningstiderna kan förbli desamma, men innehållsmässigt finns det mer tid för individuellt bemötande och mer krävande problemlösning i arbetet. I och med att ”lätta” uppgifter gallras bort kan man också gallra bort uppgifter som skulle erbjuda omväxling i arbetet.

Inom den specialiserade sjukvården inom HUS-området finns som bäst en möjlighet till e-konsultation mellan hälsocentralläkare och specialistläkare. Det innebär att en hälsocentralläkare kan ta kontakt med en specialistläkare via videoförbindelse från patientmottagningen och konsultera specialistläkaren om patientens situation utan att sända en separat remiss till den specialiserade sjukvården. Redan nu används skriftliga konsultationer av specialistläkare inom primärvården före man skriver en remiss.

Artificiell intelligens används redan i prognosverktygen

Utöver den nya diskussionskulturen och det multiprofessionella samarbetet inom utvecklingen av digitaliseringen hägrar också en allt större användning av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården. Applikationer som baserar sig på artificiell intelligens används redan nu till exempel för att göra återhämtningsprognoser för patienter med allvarliga hjärnskador, och prognosverktyget utvecklas också för att bättre identifiera de olika skedena av Parkinsons sjukdom. Det dynamiska utnyttjandet av artificiell intelligens som lär sig ”i farten” inom hälso- och sjukvården går dock långsamt framåt. Det beror på att man måste kunna garantera att de etiska principerna för arbetet uppfylls – vårdmetoden eller algoritmen måste vara färdig innan den kan tas i bruk på etiska grunder i vårdarbetets vardag.

Utvecklingen av digitala tjänster kräver tålamod och det tar tid för personalen att lära sig att utnyttja dem. Resursfördelningen är en väsentlig del av hur utvecklingsarbetet lyckas både vid klinikerna och på ett allmänt plan inom de digitala lösningarna. Det faktum att patienten sparar tid på distans syns inte i sjukhusets plånbok – och även om man inte behöver ”göra business” inom den offentliga hälso- och sjukvården, måste även sjukhuset garantera förutsättningarna för sin verksamhet och sin framtid.

Det behövs forskning om digital vård

Hälsobyns tjänster har utvidgats inom den specialiserade sjukvården under de fem senaste åren, och som bäst pågår arbete kring Hälsobyns ägarskap och tillhörighet i framtiden. Utvecklingsarbetet kräver ständigt mer pengar för att fortsätta avancera, och i sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus diskuteras nu kanaler för fortsatt finansiering. Inom HUS-området är också projekten Tietoallas och Apotti viktiga utvecklingsprojekt, och de kommer att påverka det framtida vårdarbetet.

En viktig aspekt i motiveringen för en fortsatt utveckling av digitala tjänster är forskningsrön inom ramen för tjänsterna, och tills vidare finns det lite forskningsrön att tillgå. Inom den närmaste framtiden behövs det därför undersökningar om i vilka fall digitala metoder är lika säkra och effektiva som vård ”på plats”, och i vilka fall det lönar sig att träffa patienten på mottagningen.

En uppföljningsindikator för digitala tjänster är också mätinstrumentet ”net promotor score” (NPS), som ger information om hur de digitala vårdtjänsterna står i förhållande till de traditionella vårdmottagningarna när det kommer till kundtillfredsställelsen. För närvarande är tillfredsställelsen med digitala tjänster inom HUS-området ännu inte på samma nivå som för tjänster på mottagningen. Att utveckla kundtillfredsställelsen inom digitala tjänster är därför en av HUS-områdets viktigaste åtgärder inom den närmaste framtiden.

Lägesbedömningar i realtid som grund för tidsbokningen

Digitaliseringen för med sig nya verksamhetsmodeller också för hälso- och sjukvårdens tidsbokningsrutiner. Från ett tidsbokningssätt med möjlighet att boka tid långt i framtiden lär man så småningom övergå till ”on demand”-hälsovård. Via digital kontakt kan be om tid till mottagningen utifrån en lägesbedömning i realtid. Tidsbeställningsarbetet kan då beskrivas som ett uppföljningsarbete som fungerar på samma vis som flygtrafikledning, det vill säga med ”alarmsignaler”.

Tjänsterna inom den digitala vården lär så småningom utvidgas till att omfatta även företagshälsovård, skolhälsovård och studerandehälsovård. I och med det nationella samarbetet framhävs också betydelsen av att skapa gemensamma verksamhetsmodeller. Både personal och patienter Inom hälso- och sjukvården får delta i förändringen, som innebär en omorganisering av vårdmetoderna och patientmötena.

Du kan bekanta dig med innehållet i Hälsobyn på Hälsobyns egen webbplats.

Ytterligare material (på finska):

• Tekemisen meininki - virtuaalisairaala 2.0-hankkeen yhteenveto
• Johtamisen hyvät käytännöt sähköisten omahoitopolkujen käyttöönotossa
• En artikel som skrivits utifrån intervjuer med de personer som utvecklat de digitala vårdkedjorna i Hälsobyn Applying and Extending the FITT Framework to Identify the Challenges and Opportunities of Successful eHealth Services for Patient Self-Management: Qualitative Interview Study

Intervjuer med följande personer har använts som grund för beskrivningen:

  Arvonen, Sirpa, ansvarsområdesdirektör för e-tjänster, HUS. Foto: Reetta-Maria Roiha.

  Ervast, Minna, serviceplanerare, ÅUCS. Foto: Minna Ervast.

  Honkanen, Visa, utvecklingsdirektör, HUS. Foto: Markus Sommers.

  Huttunen, Erja, klinisk specialistsjuksköterska, KYS. Foto: Erja Huttunen.

  Kuosmanen, Pasi, utvecklingschef, KYS. Foto: Sakari Partanen.

  Tammelin, Soile, projektchef för e-tjänsterna, HUS. Foto: Soile Tammelin.

Mäkitie, Laura, specialistläkare, HUS. 

Beskrivningens text: Aino Lappalainen / Kommunförbundet och Anniina Tuomi / KT Kommunarbetsgivarna.