Vad går landskapsvalet ut på?

När man förbereder sig inför landskapsvalet nästa höst är det bra att komma ihåg att det redan hållits till och med två landskapsval i Fastlandsfinland. Det lönar sig att utnyttja erfarenheterna från landskapsvalen som hölls i Kajanaland år 2004 och 2008, konstaterade riksdagsledamot Timo V. Korhonen, ordförande för landskapsstyrelsen i Kajanaland, vid förändringsstödskliniken som arrangerades under Kommunmarknaden den 14 september.

Landskapet Kajanaland ansvarade förutom för social- och hälsovårdstjänsterna också för anordnandet av utbildningen på andra stadiet, den allmänna näringspolitiken i landskapet och regionutvecklingsverksamheten. Vid tidpunkten för landskapsvalet 2004 ansåg majoriteten av de röstberättigade i Kajanaland att kommunalvalet var viktigare än landskapsvalet, trots att 60 procent av kommunernas uppgifter överfördes till landskapet.

Därför lönar det sig enligt Korhonen att satsa på information och på att redogöra för vad landskapsvalet och landskapets verksamhet går ut på.

I Kajanaland avstod man från fullmäktigeplatser enligt kommunvisa kvoter efter det första landskapsvalet. I båda valen koncentrerades rösterna på den egna kommunens kandidater, men i det första valet blev väljarnas vilja oklar på grund av den komplicerade resultaträkningen.

Då kunde en viss kommun till landskapsfullmäktigeledamot exempelvis välja en person vars parti fått fyra gånger färre röster än det parti som fått mest röster. Å andra sidan kunde en person, från samma parti, som fått betydligt fler röster än den som blev invald i landskapsfullmäktige bli åsidosatt.

År 2004 ordnades kommunalvalet och landskapsvalet samtidigt. Valsedeln för kommunalvalet var vit och den för landskapsvalet var brun. Trots det var man tvungen att kassera fyra procent av valsedlarna i landskapsvalet. Orsaken till det var vanligen att väljaren hade skrivit kommunalvalskandidatens nummer på valsedeln för landskapsvalet.

Landskapsfullmäktigeledamöterna representerar landskapets invånare i fullmäktige

Vid Förändringsstödskliniken sporrade Timo V. Korhonen till att se saker ur landskapets synvinkel och utveckla demokratielementet så att det inte skulle uppstå ett representationsunderskott. Detta kunde eventuellt göras med hjälp av regionala nämnder.

– Idén med landskapsmodellen är att driva hela landskapets intressen och det väsentliga är att fullmäktigeledamöterna representerar invånarna i hela landskapet. Landskapsfullmäktigeledamöterna agerar enligt det mandat de fått av invånarna i landskapet och är endast ansvariga gentemot sina väljare.

Alla inledningsanföranden vid Förändringsstödskliniken kan ses som videoinspelningar i efterhand

Vid Kommunmarknadens Förändringsstödsklinik granskades vård- och landskapsreformen inte bara ur perspektiven landskapsval, demokrati och delaktighet utan också med beaktande av ekonomi, personal, ledning och samarbete mellan kommunerna och landskapen. Bekanta dig med alla inledares material och titta på videoinspelningarna av anförandena.

Drygt 230 personer deltog på ort och ställe i Förändringsstödskliniken på Kommunmarknaden och på webben följdes sändningen i realtid omkring 170 gånger.