Kommunerna främjar jämställdhet och likabehandling av invånarna

Jämställdhet och likabehandling

Enligt kommunallagen ska kommunen främja kommuninvånarnas välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område. Jämställdhet, likabehandling av kommuninvånarna och iakttagande av de mänskliga rättigheterna är avgörande för välfärden och en socialt hållbar utveckling.

Kommunerna, som är nära medborgarna, har de bästa samhälleliga förutsättningarna att bidra till jämställdheten och likabehandlingen av invånarna i vardagen och på så sätt öka välfärden. Välorganiserad service, en trygg och fungerande vardag samt jämställdhet i beslutsfattandet är grunden för jämställdhet och likabehandling i kommunen.  

Kommunerna ska främja jämställdhet och likabehandling samt hindra direkt och indirekt diskriminering. I praktiken är det här en del av flera olika uppgiftshelheter: beslutsfattande, styrning och ledning av verksamheten och ekonomin, tillhandahållande och produktion av tjänster, arbetsgivaruppgifter och stärkande av den lokala livskraften.

Det är inte fråga om en extra uppgift utan om verksamhetssätt som förbättrar invånarperspektivet och servicens kvalitet och också effektiviteten genom en bättre inriktning av tjänsterna. 

När jämställdhet och likabehandling främjas och direkt och indirekt diskriminering förebyggs finns det skäl att beakta att orsaken till diskrimineringen kan bero på könet eller på någon annan eller flera andra individuella omständigheter. Det kan vara ålder, boningsort, social och ekonomisk ställning, bakgrund, religion eller sexuell läggning. Olika roller hos kommuninvånarna påverkar invånarnas liv parallellt: exempelvis en skolelev, en kund hos äldreomsorgen eller en person som hör till en minoritet är samtidigt också flicka, pojke, kvinna eller man. Till exempel utslagning kan drabba kvinnor och män på olika sätt. 

Jämställdhet i kommunerna

Även om jämställdhet i många frågor har uppnåtts i Finland finns det fortfarande skillnader mellan könens och olika minoritetsgruppers välfärd och jämlika möjligheter i praktiken. I kommunerna finns det könsrelaterade skillnader exempelvis i fråga om hälsan och välfärden, utbildningen och yrkesfördelningen inom utbildningsområdena och kombinationen av arbete och familj. Könsrelaterat våld och våld i nära relationer är allvarliga problem. I fråga om den kommunala demokratin är representationen och medverkan i beslutsfattandet inte i jämvikt mellan män och kvinnor. Kommunerna kan bidra till att skillnaderna minskar och skapa en socialt hållbar framtid.

> Centret för jämställdhetsinformation i Finland (Minna)

Lagstiftningen förpliktar kommunerna och samkommunerna

Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män gäller kommunens hela verksamhet: förvaltningen och beslutsfattandet, invånarna och servicen till dem samt kommunen som utbildningsanordnare, läroanstalterna och kommunen som arbetsgivare. Jämställdhetslagen förpliktar kommunerna och samkommunerna på många sätt. I egenskap av myndigheter och arbetsgivare ska de förhindra diskriminering och främja jämställdheten systematiskt och målmedvetet samt iaktta bestämmelsen om kvoter. Arbetsgivaren och utbildningsanordnaren har en särskild planeringsskyldighet. Med funktionell jämställdhet avses sådan jämställdhet som berör kommuninvånarna i beslutsfattandet och tjänsterna. Arbetsgivaren ska sörja för att personalpolitiken är jämställd. 

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet efterlevs i hög grad i kommunerna och regionerna. Finland har ratificerat konventionen den 1 augusti 2015 och infört den i lagstiftningen. 

> Statsrådets förordning om sättande i kraft av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen

Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå är ett gott praktiskt verktyg i kommunalpolitiken för främjande av jämställdheten i kommunerna i enlighet med den finländska lagstiftningen. 

Kommunförbundet har rekommenderat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå för kommunerna och sammanslutningarna inom kommunkoncernerna och uppmanat dem att anta deklarationen och omsätta den i praktiken.

Deklarationen utgår från att kommunerna, som är nära medborgarna, har de bästa samhälleliga förutsättningarna att bidra till en fungerande jämställdhet och likabehandling i kommuninvånarnas vardag och därigenom öka välfärden. Jämställdhetsdeklarationen täcker kommunernas demokratiska ansvar och beslutsfattande, servicen, arbetsgivarrollen, arbetet mot könsrelaterat våld, hållbar utveckling samt främjandet av likabehandling genom att diskrimineringen på flera grunder förebyggs. I antagandet av jämställdhetsdeklarationen är det inte fråga om en extra uppgift, utan om förändrade rutiner och tankesätt och främjande av jämställdheten enligt lagstiftningen i Finland. 

Bekanta dig med jämställdhetsdeklarationen avgiftsfritt på adressen www.kommunforbundet.fi/publikationer

Kommunförbundet uppmuntrar kommunerna och landskapen att främja jämställdheten genom att erbjuda dem handboken Dags för jämställdhet om den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Handboken finns också i Kommunförbundets nätbokhandel: www.kommunforbundet.fi/publikationer

> CEMR:s webbplats om jämställdhetsdeklarationen

Bedömning av könskonsekvenserna

Könskonsekvensbedömning är ett centralt verktyg för att främja jämställdheten i servicen och besluten. Med könskonsekvensbedömning avses att beslut och åtgärder analyseras på förhand sett till vilka konsekvenser de kan ha för kvinnor, män, flickor och pojkar.  I bedömningen identifieras eventuella skillnader som beaktas vid uppsättning av mål samt i planering och beslutsfattande. Kommunförbundet har rekommenderat att könskonsekvensbedömningen ska ingå i den förebyggande konsekvensbedömningen. 

För att jämställdheten mellan män och kvinnor ska kunna främjas i kommunerna krävs det

  • engagemang hos politiker och ledning
  • resurser och organisering
  • faktaunderlag och analyser
  • kunskaper om jämställdhetslagstiftningen
  • motivation och kommunikation
  • utbildning för beslutsfattare och tjänsteinnehavare
  • en integrering av jämställdheten i beslutsfattandet, styrningen av verksamheten samt tjänsterna, uppföljningen och utvärderingen.

Kommunförbundet stöder kommunernas jämställdhets- och likabehandlingsarbete genom att

  • bevaka lagstiftningen och politiken med avseende på jämställdheten och likabehandlingen i kommunerna
  • erbjuda de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna i kommunerna ett nätverk för jämställdhet och likabehandling för utbyte av information och erfarenheter
  • i Finland koordinera arbetet med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå
  • samarbeta med nordiska och europeiska kommunorganisationer och delta i verksamheten inom jämställdhetskommittén inom de europeiska kommunorganisationernas paraplyorganisation CEMR, Council for European Municipalities and Regions
  • genomföra gemensamma utvecklingsprojekt med kommuner och samarbetspartner

Kommunerna främjar likabehandling

Kommunerna ska främja likabehandling och förebygga diskriminering i all sin verksamhet som myndigheter, servicegivare, utbildningsanordnare och arbetsgivare. Främjandet av likabehandling och förebyggandet av diskriminering gäller hela kommunkoncernen – kommunen, samkommunerna och också de kommunala bolagen.

Enligt lagen får ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskriminering som avses i lagen är förutom direkt och indirekt diskriminering även trakasserier, vägran att göra rimliga anpassningar samt instruktioner eller befallningar att diskriminera.

Förutom förebyggandet av diskriminering ska samkommunerna, de kommunala affärsverken och de kommunägda bolagen främja likabehandling systematiskt. Det innebär ofta åtgärder för att tillhandahålla offentliga tjänster på ett sätt som bättre beaktar behoven hos de grupper som riskerar att bli diskriminerade. En myndighet, en utbildningsanordnare och en arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda ska ha en likabehandlingsplan som gäller alla diskrimineringsgrunder.

Utgångspunkten i planen är en bedömning av hur likabehandlingen har uppnåtts samt de utvecklingsobjekt som uppdagats vid bedömningen. Bedömningen kan gälla exempelvis beredning av ärenden, beslutsfattande, ledning, planering av och kommunikation om verksamhet och ekonomi. I samband med omfattande eller i övrigt viktiga projekt ska det bedömas om projektet påverkar rättigheterna, skyldigheterna och villkoren för grupper som riskerar bli diskriminerade.

Planens innehåll och omfattning bestäms utgående från bedömningen och kommunens resurser och verksamhetsmiljö. Det lönar sig att också ta med bedömningen i planen. Likabehandlingsplaneringen kan med fördel ingå i den övriga planeringen, bland annat jämställdhetsplaneringen och läroplanerna. Det är viktigt att den är en del av verksamheten, beslutsfattandet, verksamhets- och ekonomistyrningen och annan bedömning av verksamheten.

Utbildningsanordnaren och den skola och läroanstalt som anordnaren driver är skyldig att främja likabehandling. Likabehandlingsplanen gäller den enskilda läroanstalten och ska beakta läroanstaltens individuella behov och omständigheter. Innehållet i och omfattningen av planen bestäms utifrån utbildningsanordnarens och läroanstaltens bedömning av hur likabehandling uppnås. Utbildningsanordnaren ansvarar i sista hand för att planen utarbetas.

Kommunförbundet fungerar som intressebevakare i främjandet av likabehandlingen för myndighetsverksamheten, servicegivaren och utbildningsanordnaren. 

Närmare upplysningar:

 

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information