Social hållbarhet

Det första målet, Ingen fattigdom (1), innefattar en strävan efter att minska fattigdomen genom att till exempel trygga socialförsäkringen och den sociala tryggheten för dem som har det sämst ställt i samhället samt genom att säkerställa lika möjligheter till basservice, ägande och exempelvis finansiering. Utöver nationella åtgärder behövs även internationella åtgärder, till exempel genom utvecklingsbistånd. (FN 2015:15.)

Det andra målet, Ingen hunger (2), syftar till att främja utsatta och fattiga människors tillgång till hälsosam och näringsrik mat. Inom målet eftersträvas också ett hållbart jordbruk och att ge stöd till dem som får sina inkomster via jordbruket samt att styra stöden till utveckling av ett effektivt och hållbart jordbruk. (FN 2015:15–16.)

Hälsa och välbefinnande (3) är det tredje målet för hållbar utveckling och det är särskilt kopplat till social hållbarhet. Syftet är att minska användningen av rusmedel, såsom narkotika-, alkohol- och tobaksprodukter och deras skadeverkningar. Man vill även trygga hälso- och sjukvård för alla. För att främja välfärden krävs ett omfattande arbete. Arbetet omfattar bland annat rekreationsmiljöer, utbildning, kultur, boende, planläggning och infrastruktur. Främjandet av välfärden är en central uppgift för kommunen och ledningen av detta är strategiskt viktig.

Syftet med målet God utbildning för alla (4) är en avgiftsfri, jämlik och högklassig utbildning. I målsättningen ingår också att trygga utbildningsmöjligheterna och stödja inlärningen av färdigheter som behövs för sysselsättning.

Inom ramen för målet Jämställdhet (5) är den övergripande målsättningen att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor. Det är också viktigt att identifiera oavlönat vård- och hemarbete samt garantera kvinnor lika möjligheter i fråga om ekonomi. Jämställdhet mellan könen integreras i beslutsfattandet i många olika frågor i kommunen.

Inom målet Minskad ojämlikhet (10) försöker man öka inkomsterna för den fattigaste befolkningsdelen och arbeta för allas sociala, ekonomiska och politiska delaktighet. Målet stöder också avskaffandet av diskriminering samt främjar lika möjligheter och beslutsfattande som ökar jämlikheten.

Inom målet Hållbara städer och samhällen (11) strävar man efter att alla ska ha tillgång till fullgoda och säkra bostäder till överkomlig kostnad, grundläggande tjänster och transportsystem. Detta försöker man uppnå till exempel genom att bygga ut kollektivtrafiken och beakta de särskilda behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och äldre.

Målet Fredliga och inkluderande samhällen (16) syftar till att minska alla former av våld, förebygga barnmisshandel, utnyttjande och tortyr samt främja det nationella rättsskyddet.

Kommunförbundet har valt social hållbarhet som ett av sina strategiska huvudteman för år 2022. Som stöd för arbetet med temat har man bildat ett utvecklingsteam som ska stöda kommunerna i främjandet av social hållbarhet och tillsammans med kommunerna söka effektiva lösningar på utmaningar som gäller social hållbarhet. Varje år fastställs prioriteringarna för arbetet. Utvecklingsteamet arbetar sektorsöverskridande, bland annat genom att ordna evenemang med olika teman, ta fram stödmaterial och utarbeta utvecklingsinitiativ.

Kommunstrategin är kommunernas viktigaste dokument där de mest väsentliga långsiktiga prioriteringarna och projekten skrivs in. Vid beredningen av strategin är det viktigt att ha hållbar utveckling som referensram. Strategins prioriteringsområden bör också beakta social hållbarhet. I detta arbete kan man använda sig av en tillämpningsanvisning för donutekonomi (på finska) som utvecklats i Amsterdam.

Välfärdsberättelsen och välfärdsplanen stöder ledningen av välfärden och arbetet för social hållbarhet genom att ge samlad information om befolkningens välfärd och hälsa och genom att rikta åtgärder. I välfärdsberättelsen görs en faktabaserad granskning av hur välfärden ser ut idag och hur den utvecklas. Välfärdsplanen används för att leda, utveckla och styra välfärdsarbetet i kommunen. Den elektroniska välfärdsberättelsen är ett verktyg som kan användas när välfärdsberättelsen utarbetas.

Konsekvensbedömning av beslut: Vid beredningen och beslutsfattandet är det viktigt att på förhand bedöma beslutets kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för kommuninvånarna, miljön, organisationen, personalen och ekonomin. Bedömningen av konsekvenserna för kommuninvånarna bidrar till socialt hållbara beslut. Läs mer på Kommunförbundets webbsida (på finska).

Med könskonsekvensbedömning avses en föregripande bedömning av en åtgärd, ett beslut eller en reform ur ett jämställdhetsperspektiv.

Medborgarbudgeten är ett sätt att involvera invånarna i diskussionen, planeringen och besluten som gäller gemensamma skattemedel. Läs mer på https://www.kuntaliitto.fi/osallistuva-budjetointi (på finska).

Specialprogram och planer: Till exempel med hjälp av en välfärdsplan för barn och unga kan man styra, leda och utveckla arbetet med välfärd för barn, unga och familjer. I planen granskas tjänsterna för barn och unga som en helhet. Innehållet är övergripande och gäller barns och ungas uppväxtförhållanden, förebyggande av missförhållanden under uppväxten, stöd för föräldraskapet samt olika tjänster för barn och unga.

Könsmedveten budgetering innebär att främja jämställdhet inom ramen för kommunens budgetprocess. Budgeten och andra beslut inom den offentliga ekonomin påverkar de olika könen på olika sätt, antingen genom att försvaga eller stärka jämställdheten. I en könsmedveten budgetering fokuserar man på könskonsekvenserna av olika mål och åtgärder, resursallokering enligt kön samt jämställdhetsåtgärder.