Ungdomsarbete och ungdomspolitik

Ungdomsarbete och ungdomspolitik ingår i kommunernas lagstadgade uppgifter. Med ungdomsarbete avses stödjande av de ungas utveckling, självständighetsprocess och delaktighet i samhället. Med ungdomspolitik avses å sin sida förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor samt växelverkan mellan generationerna.

När kommunerna ordnar verksamheten ska de beakta målen och utgångspunkterna i 2 § i ungdomslagen (1285/2016) samt de lokala förhållandena.

Inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken behöver kommunen samarbeta såväl med de unga själva som med deras familjer. Därtill ska kommunen samarbeta med andra myndigheter som arbetar med unga samt med organisationer inom ungdomssektorn, församlingar och andra aktörer som utför ungdomsarbete.

Öppna alla

Det kommunala ungdomsarbetet

Ungdomsarbetet ingår i kommunens uppgifter. Enligt ungdomslagen ska kommunen skapa förutsättningar för ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten genom att ordna tjänster och lokaler avsedda för unga samt genom att stödja de ungas medborgarverksamhet. 

Kommunerna skiljer sig från varandra och kan organisera tjänsterna inom ungdomsarbetet på flera olika sätt. De kan organisera de lagstadgade uppgifterna i egen regi eller avtala om en överföring av organiseringsansvaret. Kommunerna kan också själva producera de tjänster som omfattas av deras organiseringsansvar eller skaffa dem av andra tjänsteproducenter. De myndighetsbefogenheter kommunen har ska alltid utövas av kommunen själv.  

Kommunernas tjänster inom ungdomsarbetet

I lagstiftningen definieras inte eventuella tjänster eller andra verksamhetsformer inom det kommunala ungdomsarbetet. I förarbetet till ungdomslagen konstateras att kommunernas ungdomsarbete kan omfatta till exempel:

  • fostrande handledning för unga,
  • tillhandahållande av lokaler och hobbymöjligheter samt
  • informations- och rådgivningstjänster,
  • stödjande av ungdomsföreningar,
  • motionsinriktad, kulturell och internationell ungdomsverksamhet,
  • miljöfostran för unga,
  • verkstadstjänster för unga och
  • uppsökande ungdomsarbete.

Att det inte definieras separat vilka former av ungdomsarbete och ungdomsverksamhet kommunerna ska ordna, ökar kommunernas egna möjligheter att utveckla arbetet och verksamheten så att de lämpar sig för de lokala förhållandena. De allmänt utformade bestämmelserna skapar utrymme för nya former av ungdomsarbete och för en modernisering av ungdomsarbetet i tiden.

Kommunernas frivilliga, men lagstadgade uppgifter inom ungdomsarbetet

Ordnandet av uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet för unga är frivilliga uppgifter för kommunerna. När kommunen beslutar att ordna dessa tjänster ska de ordnas i enlighet med ungdomslagen.

När en kommun beslutar att ordna uppsökande ungdomsarbete, ska den till ansvarig för verksamheten utse en kommunal tjänsteinnehavare eller en person som står i arbetsavtalsförhållande till kommunen. Kommunen kan också ordna uppsökande ungdomsarbete genom att skaffa tjänster hos en sammanslutning som producerar tjänster för unga, men även i detta fall ansvarar kommunen för att tjänsterna ordnas enligt ungdomslagen.

Verkstadsverksamheten för unga kan ordnas av en kommun, flera kommuner tillsammans eller av en sammanslutning som producerar tjänster för unga, såsom en stiftelse, en förening eller ett aktiebolag. När kommunen beslutar att ordna dessa tjänster ska de ordnas i enlighet med ungdomslagen.

Ungdomspolitiken och dess genomförande i kommunen

Utöver ungdomsarbetet ansvarar kommunerna lokalt också för ungdomspolitiken, dvs. för att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor samt främja växelverkan mellan generationerna. Det arbete som utförs i ungdomspolitiska frågor överskrider ofta sektors- och organisationsgränserna.

För planeringen och utvecklingen av det sektorsövergripande samarbetet mellan myndigheter ska kommunen ha ett styrnings- och servicenätverk eller en annan motsvarande samarbetsgrupp vars målgrupp är alla unga som bor i kommunen. Kommunen kan skapa nätverket i egen regi eller i samarbete med en eller flera andra kommuner.

I kommunen kan det sedan tidigare finnas andra sektorsövergripande nätverk. För det arbete som föreskrivs i ungdomslagen behöver inget nytt nätverk inrättas, om alla de lagstadgade uppgifter som gäller denna grupp i sin helhet har inkluderats i uppgifterna för något annat nätverk.

Nätverket har tre lagstadgade uppgifter:

  1. samla in, bedöma och vidarebefordra information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden till stöd för det lokala beslutsfattandet,
  2. främja samordningen av tjänster riktade till unga och utveckla vägledningen av de unga till tjänsterna samt göra informationsutbytet smidigare,
  3. främja samarbete för att genomföra ungdomsverksamhet. Med ungdomsverksamhet avses verksamhet som de unga själva skapar och utför.

Styrnings- och servicenätverkets syfte är att förbättra det sätt på vilket servicesystemet för unga fungerar och dess effekter. I nätverket behandlas aldrig enskilda ungdomars ärenden.

Det finns inga särskilda bestämmelser om nätverkets sammansättning, men avsikten är att där enligt behov ska ingå representanter för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomväsendet samt för arbets-, polis- och försvarsförvaltningen. Därtill kan det i nätverket också ingå andra myndigheter samt representanter för verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet, om dessa tjänster ordnas i kommunen. Dessutom rekommenderas samarbete med utbildningsanordnare på andra stadiet samt växelverkan med församlingar, organisationer och andra aktörer som producerar tjänster för unga.    

Kommunförbundet har startat ett projekt Paragraf nio – utveckling av kommunernas sektorsövergripande samarbete enligt ungdomslagen. Mer information på projektets sidor. 

Kommunernas resurser för ungdomsväsendet

Ekonomi

Kommunerna beviljas statsandel för ordnandet av ungdomstjänster i enlighet med bestämmelserna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Statsandelen beräknas utgående från det pris per enhet som bestämts per kommuninvånare som inte har fyllt 29 år och betalas årligen inom ramen för statsbudgeten. År 2022 är statsandelen ca 3 procent av driftskostnaderna för ungdomsväsendet. År 2024 är priset per enhet för ungdomsarbete 15 euro, enligt vilket den statsandel som betalas till kommunerna är 4,46 euro per kommuninvånare som inte har fyllt 29 år.

Utöver statsandelen kan kommunerna få särskilda statsunderstöd till exempel för uppsökande ungdomsarbete, ungdomsverkstäder, utveckling av den regionala och lokala verksamheten inom ungdomssektorn, skolungdomsarbete samt för den lokala fritidsverksamheten för barn och unga. Dessa statsunderstöd, som söks separat, utgör ca 17 procent av den finansiering som kommunerna använder för ungdomsarbete. Dessa specialunderstöd beviljas av regionförvaltningsverken inom ramen för deras egna ansökningstider.

Kommunernas driftskostnader inom ungdomsväsendet år 2022 var 278 miljoner euro, varav 229 miljoner euro var nettodriftsutgifter. Kommunerna använde i snitt 133 euro per person under 29 år för ungdomsarbetet, då statsandelen är 4,5 euro. Satsningarna varierade stort i de olika kommunerna. Ungdomsarbetets andel av kommunens nettodriftsutgifter var i genomsnitt 1,35 procent.

Kommunernas ungdomsväsende understödde sammanlagt lokala organisationer och andra sammanslutningar på ungdomsområdet år 2023 med 10,5 miljoner euro.

 

Personal

Enligt regionförvaltningsverkets uppgifter genomfördes sammanlagt 3 209 årsverken inom kommunernas ungdomsarbete år 2023. Uppgifterna gäller heltidsanställda (fast anställda och visstidsanställda) och omfattar årsverken för köpta tjänster, om kommunen har köpt de i 8 § i ungdomslagen angivna tjänsterna inom ungdomsarbete och ungdomspolitik. Största delen av personalen jobbade som ungdomsledare eller med motsvarande titel.

 

Ungdomslokaler och andra verksamhetsmiljöer

Det kommunala ungdomsarbetet har länge profilerat sig som arbete på ungdomsgårdar. Under de senaste åren har detta arbete dock förflyttats till nya miljöer. En ungdomslokal kan vara exempelvis en permanent lokal eller en pop up-lokal i en kommersiell miljö, såsom ett köpcentrum eller resecentrum. Ungdomslokalen kan också vara belägen i en skola, ett bibliotek, ett bildningscentrum eller någon annan allaktivitetslokal.

Vid sidan av arbetet på ungdomsgårdar och i ungdomslokaler har ungdomsarbete på andra verksamhetsplatser blivit vanligare. Det mobila och patrullerande arbetet gör det möjligt att utföra ungdomsarbete där de unga är. I praktiken har detta inneburit att ungdomsarbetarna beger sig till förorter, glesbygdsområden, avsides byar, parker, stränder, sportplaner, skidcentrum, transportmedel, stationer, internat eller uppbådsplatser.

Utöver nya verksamhetsplatser och ambulerande arbete utförs ungdomsarbetet i allt högre grad också på olika webbplattformar. Med digitalt ungdomsarbete avses utnyttjande av digitala medier och digital teknik som en del av ungdomsarbetet. 

Närmare upplysningar:

Statistikcentralen

Statistik över ungdomsarbetet i Finland

Kunnallinen nuorisotyö Suomessa 2019 (Kommunalt ungdomsarbete i Finland 2019)

Regionförvaltningsverkets ungdomsväsende

Kunnallisen nuorisotyön saatavuus 2021 (aluehallintoviraston peruspalveluiden arviointi) (på finska)

Aikasarjapalvelu: Kuntien palvelukohtaiset käyttö- ja nettokäyttökulut sekä kuntavertailut vuodesta 2000 alkaen (PBI) (på finska)
 

 

Projektet för dokumentation av kommunalt ungdomsarbete

Finlands Kommunförbund rf har beviljats Undervisnings- och kulturministeriets specialstöd för att utveckla ungdomsarbetet på nationell nivå. I projektet som genomförs 2021–22 utvecklas informationsproduktionen inom det kommunala ungdomsarbetet.

Det kommunala ungdomsarbetet är det största i sitt slag och når de flesta men informationen om arbetet är splittrat och delvis bristfälligt. Det behövs information i olika form om ungdomsarbetet för att kunna synliggöra kommunernas arbete och verksamhet. Dokumentationen och statistikföringen ger möjlighet att leda det kommunala ungdomsarbetet med bättre kunskap. Förfarandet kan också förbättra ungdomsarbetets effekt samt bedömningen av det både på det lokala och nationella planet.

Projektets mål

Utvecklingsprojektet skapar ett avgiftsfritt dokumentationssystem, ett elektroniskt verktyg, som möter kommunernas behov att dokumentera och statistikföra ungdomsarbetet. Genom projektet utvecklas informationsproduktionen inom det kommunala ungdomsarbetet. Systemet ska hjälpa kommunerna att sätta ord på och statistikföra sitt ungdomsarbete, så att det blir enklare att kommunicera om arbetet med beslutsfattare och andra intressentgrupper.

Dokumentationssystemet samlar information om det lokala ungdomsarbetet och verksamheten samt nyckeltal som hänför sig till organiseringen av verksamheten. På basis av de lokala uppgifterna samlas kunskap på nationell nivå om ungdomsarbetets verksamhetsbetingelser, dess innehåll, målgruppen och hur arbetet är organiserat. Med hjälp av informationen kan man påverka utvecklingen av ungdomsarbetet, kvaliteten och finansieringen samt den service som ungdomarna får och skapar. Systemet producerar information om resursanvändningen inom ungdomsarbetet och vad ungdomarna tyckt om servicen de fått och om de aktiviteter de skapat själva.

Målgrupp

Det är första hand tänkt att anställda, planerare och chefer inom det kommunala ungdomsarbetet ska använda systemet producera information.  Målet är att systemet används i olika stora kommuner runt om i landet.

Den producerade informationen kommer att vara till nytta både för de aktiva användarna av systemet och på nationell nivå för sakkunniga, forskare, tjänstemän, politiska beslutsfattare samt de aktörer som finansierar ungdomsarbetet.

Uppgifter som samlas in

Dokumentationssystemet beskriver det kommunala ungdomsarbetet och dess verksamhet kvantitativt och kvalitativt. I systemet noteras var, hur och på vilket sätt ungdomsarbetet genomförs. Utöver informationen som beskriver verksamheten samlas uppgifter om ordnandet av det kommunala ungdomsarbetet och tillgängliga resurser.

Genom den lokala dokumentationen skapas jämförelse- och volymdata på nationell nivå. Det mångskiftande ungdomsarbetet, som sker i olika miljöer och på olika sätt på det lokala planet kan inte som sådant hanteras på nationell nivå, och därför behövs ett särskilt definitions- och utvecklingsarbete i samarbete med kommunerna.  De nationella nyckeltal som tas fram är användbara också i beslutsfattandet på det lokala planet.

Aktiv användning av systemet synliggör kompetensen hos de anställda inom ungdomsarbetet. Med hjälp av informationen kan man lyfta fram och utveckla ny praxis. Resultaten av utvecklingsarbetet kan användas i enskilda kommuner eller inom ungdomsarbetet i sin helhet. Dokumentationen ger också information om ungdomarna, om deras aktiviteter på eget initiativ, engagemang och kreativitet.

Samarbetspartner

Systemet utvecklas i samarbete med olika stora kommuner. Kommunerna har en viktig roll i att definiera de uppgifter som samlas in. I samarbetet med kommunerna betonas systemets lokala användbarhet. Kommunerna har också en bred representation i projektets styrgrupp. När systemet tagits i bruk ansvarar de anställda inom ungdomsarbetet för att informationen införs.

Till projektets samarbetspartner hör också regionförvaltningsverken, kompetenscentren för ungdomsarbete samt forsknings- och utvecklingsorganisationerna inom ungdomssektorn.

Vincit Oyj ansvarar för systemets tekniska utveckling.

Projektets förlopp

Arbetet med utvecklingen av dokumentationssystemet inleddes i januari 2021. Den första versionen av systemet kommer att finnas tillgänglig för kommunerna under hösten 2022. Kommunerna kan ansluta sig till det avgiftsfria systemet i sin egen takt. Kommunförbundet ordnar utbildning för användarna och användarstöd finns att tillgå under hela projektet, det vill säga till slutet av 2022.

Projektets insatsområden under 2022 är förankring och etablering av systemet i kommunerna. Systemet kommer dessutom att vidareutvecklas under 2022. Det kommer att förses med en funktion som tillåter respons från ungdomar som använder tjänsterna.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman
undervisning och kultur
ungdomsarbete

Mallar för anvisningar om sökande av ändring inom småbarnspedagogik, undervisning och utbildning

Bestämmelserna om sökande av ändring i speciallagstiftningen är överordnade det ändringssökande som föreskrivs i kommunallagen. Läs mer

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe