Fria bildningen

Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om livslångt lärande stödja en mångsidig utveckling av individens personlighet och sociala kompetens samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar en kommun, samkommun, eller en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva läroanstalten.

Största delen av medborgarinstituten drivs av kommuner. Det finns 177 medborgarinstitut och 77 folkhögskolor, inklusive den privata högskolan Snellman-korkeakoulu. Vid folkhögskolorna ordnas läropliktsutbildning. Antalet sommaruniversitet i Finland är 20, antalet studiecentraler 12 och dessutom finns det 11 riksomfattande idrottsutbildningscenter. (Utbildningsstyrelsen, oph.fi, 2020.) Också i de organisationer som driver sommaruniversiteten är många kommuner med, och sju folkhögskolor drivs av en samkommun eller en kommun. Sommaruniversiteten har ett regionalt utbildningsutbud och ger öppen universitetsundervisning och annan utbildning.

Vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete bereds för närvarande kompetensbaserad utbildning, identifiering och erkännande av kunnande samt läropliktsutbildning vid folkhögskolor.

Lagen om fritt bildningsarbeteexternal link

Förordningen om fritt bildningsarbeteexternal link

Identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats inom det fria bildningsarbetetexternal link (på finska med svenskt referat)

Identifiering och erkännande: Handbok för kompetensbaserad beskrivning av utbildningen inom fritt bildningsarbeteexternal link 

Utvidgandet av läropliktenexternal link

Grunderna för läroplanen för folkhögskolornas utbildning inom det fria bildningsarbetet som riktar sig till läropliktiga 2021external link

Medborgarinstitutens ekonomi

Huvudmännen för utbildningen inom det fria bildningsarbetet har ingen lagstadgad finansieringsandel för det fria bildningsarbetet. Utöver statsandelsfinansieringen och den finansiering som kommunen står för själv i egenskap av huvudman finns det också andra finansieringskällor. Till exempel medborgarinstituten får inkomster från kundavgifter, som ska vara skäliga. Det är möjligt att söka statsunderstödsfinansiering och eventuellt annan extern finansiering, till exempel via avgiftsbelagd service eller projektverksamhet.

Medborgarinstitutens verksamhets- och ekonomirapporter

Kommunförbundets medborgarinstitutsnätverk samlar årligen centrala nyckeltal för verksamheten och ekonomin vid 15 kommunägda medborgarinstitut som finns i nätverket.

Medborgarinstitutens verksamhet och ekonomi 2019 (på finska)