Grundläggande utbildning

Grundläggande utbildning är allmänbildande utbildning som ger färdigheter för att söka till sådana fortsatta studier som avses i läropliktslagen. Den grundläggande utbildningen är avgiftsfri för eleverna. Grunderna för läroplanen, som utfärdas av Utbildningsstyrelsen, anger undervisningens mål och centrala innehåll. På basis av dem utarbetar utbildningsanordnaren en specificerad lokal läroplan. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk.

På fastlandet finns drygt 1 950 kommunala grundskolor. Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att ordna förskoleundervisning samt grundläggande utbildning för alla barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område. Detta innebär att kommunernas servicenät inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är täckande.

En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna utbildning separat för vardera språkgruppen. Elever som bor på samernas hembygdsområde och behärskar samiska ska huvudsakligen undervisas på samiska. Hörselskadade ska vid behov också få undervisning på teckenspråk. Om det i kommunen erbjuds undervisning på fler än ett av undervisningsspråken och eleven har förmåga att studera på detta språk, får vårdnadshavaren välja undervisningsspråket. I förordningen om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) finns beskrivet krav på språkkunskaper för undervisningspersonalen.

På anordnandet av förskoleundervisning och grundläggande utbildning tillämpas lagen om grundläggande utbildning (628/1998) samt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Kommunen kan ordna de tjänster som avses i lagen själv eller i samråd med andra kommuner. Kommunen kan skaffa tjänster som gäller förskoleundervisning också av någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas på ett lagenligt sätt. Om förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas i ett sådant daghem eller familjedaghem som avses i lagen om småbarnspedagogik (540/2018), tillämpas på förskoleundervisningen dessutom vad som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik eller i förordningar som utfärdats med stöd av den.

Läroplikten inleds då barnet påbörjar den grundläggande utbildningen

Bestämmelser om läroplikten finns i läropliktslagen. Barn som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. Den läropliktiges vårdnadshavare ska se till att läroplikten fullgörs.

Läroplikten börjar i regel det år då barnet fyller sju år. Läropliktiga ska delta i grundläggande utbildning som ordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller få kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs på något annat sätt (sk. hemundervisning). Kommunens skyldighet att ordna grundläggande utbildning upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har slutförts eller senast vid utgången av läsåret det kalenderår då eleven fyller 17 år.

I och med ändrigen i läropliktslagen, som trädde i kraft 1.8.2022, har den läropliktige möjlighet att fortsätta att fullgöra läroplikten inom den så kallade grundläggande utbildningen för barn ifall hen inte slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs vid utgången av läsåret under det kalenderår då hen fyller 17 år. Ändringen gäller kommuner och andra utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning. Bestämmelser om kommunens skyldighet att ordna grundläggande utbildning finns fortfarande i lagen om grundläggande utbildning. Ändringen i läropliktslagen ger inte eleven subjektiv rätt att fullfölja läroplikten inom den grundläggande utbildningen för barn, och ändrar inte kommunens skyldighet att ordna grundläggande utbildning. Utbildningsanordnaren överväger från fall till fall om det är ändamålsenligast för den läropliktige att fortsätta i den grundläggande utbildningen för barn. Den flexibilitet som kommunerna och andra anordnare av grundläggande utbildning erbjuder dem som befinner sig i slutskedet av den grundläggande utbildningen finansieras inte med statsandelar.

Om barnet på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom uppenbart inte på nio år kan nå de mål som ställts för den grundläggande utbildningen i lagen om grundläggande utbildning, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen (sk. förlängd läroplikt). Den som omfattas av förlängd läroplikt ska det år läroplikten börjar delta i förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning.

Kommunen anvisar eleven en närskola eller en annan lämplig plats

Kommunen anvisar för eleven i läropliktåldern som bor inom kommunens område en närskola eller en annan lämplig plats, där utbildningen sker på ett sådant språk som kommunen är skyldig att ordna undervisning på. Kommunen beslutar om på vilket sätt och enligt vilka förfaranden platserna för undervisning bestäms. Det väsentliga är att bestämningsgrunderna är jämlika och att de inte står i strid med den sk. närskoleprincipen. Kommunen ska se till att en elev som deltar i den grundläggande utbildningen har rätt att gå i den närskola eller undervisningsplats som anvisats honom eller henne.

Med närskola och annan undervisningsplats avses en plats till vilken elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt. Med närskola avses nödvändigtvis inte den geografiskt närmaste skolan eller undervisningsplatsen. Enligt lagen om grundläggande utbildning har en elev rätt till fri transport till den närskola eller undervisningsplats som kommunen anvisat.

Tidsgränserna för elevernas dagliga skolresor, om vilka det föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning, inverkar på tillgängligheten till förskoleundervisning och grundläggande utbildning i kommunerna. I fråga om anordnandet av förskoleundervisning bör kommunen se till att den som deltar i förskoleundervisningen har möjlighet att utnyttja sådana småbarnspedagogiska tjänster som avses i lagen om småbarnspedagogik.

Kommunen ska fatta ett beslut om antagningen av en elev till en närskola eller undervisningsplats som anvisats honom eller henne. Det ska vara möjligt att överklaga beslutet. Beslutet ska delges med anvisningar för sökande av ändring. 

Fri ansökningsrätt till en annan skola än den som kommunen anvisat

Förutom den närskola som hemkommunen anvisat föreskriver lagen om grundläggande utbildning dessutom om den läropliktiges möjlighet att söka till en annan skola än den närskola eller undervisningsplats som kommunen anvisat. För kommunen som utbildningsanordnare är det frågan om en annorlunda antagningsprocess (sk. antagning till sekundär skola), som lagen om grundläggande utbildning sätter gränser för. I fråga om förskoleundervisningen föreskrivs det om en motsvarande fri ansökningsrätt i förordningen om grundläggande utbildning.

Vårdnadshavarna kan om de så önskar besluta att barnet ska ansöka om inträde till en annan skola eller undervisningsplats än den som hemkommunen anvisat. Kommunen är i dessa situationer ändå inte skyldig att anta eleven till den skola eller undervisningsplats som han eller hon sökt till. Elever som av hemkommunen har anvisats en viss skola som sin närskola har alltid företrädesrätt att gå i denna skola.

Om det ännu finns rum efter att de sk. närskoleeleverna antagits till skolan, kan även andra som sökt om inträde till skolan, antas som elever. Om det finns fler sökande än platser ska enhetliga antagningsgrunder tillämpas vid elevantagningen. Information om antagningsgrunderna ska ges på förhand. Kommunen kan utan hinder av de enhetliga antagningsgrunderna besluta att till sådan utbildning som kommunen ordnar i första hand anta barn som är bosatta i den egna kommunen.

Om undervisningen följer en läroplan med tonvikten lagd på ett eller flera läroämnen (intensifiering) kan vid elevantagningen också ordnas ett prov för att pröva elevernas anlag för ovan avsedda undervisning. Information om inträdesprovet ska ges på förhand.

Den som sökt till en annan skola än den som hemkommunen anvisat har inte rätt till avgiftsfri transport i enlighet med lagen om grundläggande utbildning. Om en elev antas till någon annan skola än den som anvisats av hemkommunen kan kommunen med stöd av 32 § i lagen om grundläggande utbildning såsom villkor för antagningen ställa att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför. Villkoret om vårdnadshavarnas transportansvar bör fogas till beslutet om elevantagning. 

Kommunen måste fatta beslut om elevantagning även då en elev ansökt om plats i en sekundär skola. Ett beslut ska delges med anvisningar för sökande av ändring.

Elevens rätt till fri transport inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Varje skoldag åker cirka 106 000 elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen skolskjuts, vilket är omkring en femtedel av alla elever. I flera kommuner har man utarbetat sådana riktlinjer för transporter som innehåller närmare bestämmelser om anordnandet av skoltransporter än vad lagen om grundläggande utbildning gör. Kommunen kan exempelvis besluta att bevilja bättre förmån än vad som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning. Med hjälp av principerna för skoltransporter säkerställer kommunen att varje elev behandlas rättvist i ärenden som gäller skolskjutsar.

Rätt till stöd för skolresa enligt lagen om grundläggande utbildning har de elever inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning vars skolresa är längre än fem kilometer. En elev har rätt till stöd för skolresor också när vägen till skolan med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig.

Kommunen anvisar en närskola eller annan undervisningsplats för den läropliktige på basis av elevens boningsort. Utgående från den här boningsorten bestäms även kommunens skyldighet att ordna stöd för skolresa.

Kommunen kan förverkliga det beviljade resestödet på flera olika sätt, såsom att ordna skjuts med buss och/eller taxi, ge eleven biljetter avgiftsfritt eller genom att bevilja vårdnadshavaren stöd för att skjutsa eller ledsaga. Resan kan också omfatta en skälig sträcka som eleven avverkar på egen hand. Kommunen ska se till att de fastställda tidsgränserna för den dagliga skolresan inte överskrids.

Kommunen har ingen skyldighet att ordna skolresa om eleven har ansökt om inträde till en annan skola eller undervisningsplats än den som anvisats av kommunen. I dessa situationer kan kommunen i samband med antagningen av eleven ställa som krav att vårdnadshavaren svarar för kostnaderna för transporter eller ledsagande.

Kommunen ska fatta ett beslut om reseförmånen.  Ett beslut ska delges med anvisningar för sökande av ändring.

Annan undervisning och verksamhet

Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen

Kommunen kan ordna förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen. Läsåret 2023-2024 deltog ca 8 000 elever i förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen.Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen ges 6–10-åriga barn under minst 900 timmar och äldre under minst 1000 timmar. Elevvårdstjänsterna är avsedda även för elever i den förberedande undervisningen. Den som deltar i undervisningen har rätt att flytta över till den grundläggande utbildningen eller förskoleundervisning innan ovan nämnda timantal har uppnåtts om hen har förutsättningar att följa den grundläggande utbildningen eller förskoleundervisningen.

Centralt för förberedande undervisningen före den grundläggande utbildning är att utveckla elevens språkkunskaper samt färdigheter för inlärning och skolgång. Utbildningsanordnaren ska godkänna en läroplan för undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen. Grunderna för läroplanen har utfärdats av Utbildningsstyrelsen (2015).

Finansieringen för undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen bestäms i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringen bestäms för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen på basis av antalet närvaromånader och det per närvaromånad bestämda priset per enhet. Som grund för finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen kan för en elevs del godkännas högst nio närvaromånader.

Flexibel grundläggande utbildning

Kommunen kan ordna flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7–9 i den omfattning kommunen beslutar. År 2024 får 117 kommuner finansiering för att ordna flexibel grundläggande utbildning för ca 1 900 elever. 

Undervisningen ordnas i små grupper i skolan, på arbetsplatser och i andra inlärningsmiljöer med hjälp av sektorövergripande samarbete samt med hjälp av stöd- och rådgivningstjänster. I undervisningen följs läroplansgrunderna för grundläggande utbildning.

En elev väljs till flexibel grundläggande utbildning utgående från en ansökan som eleven eller vårdnadshavaren har gjort. Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagningen av elever och om antagningsförfarandet. När elever antas till flexibel grundläggande utbildning ska man tillämpa likvärdiga antagningsgrunder.

Utbildningsanordnaren kan beviljas tilläggsfinansiering för ordnandet av flexibel grundläggande utbildning i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Mer information:

• Läropliktslagen (1214/2020)
• Lagen om grundläggande utbildning (628/1998)
• Förordningen om grundläggande utbildning (852/1998)
• Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (14.12.1998/986)
   

Fram med skolungdomsarbetets potential! - blogg 3.2.2023

Skolungdomsarbete i kommunerna – satsning på de ungas välmående (pdf)

Flexibilitet i slutskedet av den grundläggande utbildningen enligt prövning (2022)

Esi- ja perusopetuksen koulukuljetukset 2023 (endast på finska)