Småbarnspedagogik

Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn. Den kommunala småbarnspedagogiken och grundläggande utbildningen bildar en enhetlig, sammanhängande verksamhet. I Finland erbjuds offentlig småbarnspedagogik av kommunala eller privata aktörer i daghem eller i familjedagvård. Dessutom kan småbarnspedagogik genomföras inom olika former av öppen lek- och klubbverksamhet.

Kommunerna ska informera om klientavgifterna inom småbarnspedagogiken, om ändringar i grunderna för avgifterna och deras konsekvenser för klienterna samt uppdatera klientdatasystemen. Kommunförbundet medverkar i arbetet med att utveckla den småbarnspedagogiska verksamheten och lagstiftningen kring den.

Ordnande av småbarnspedagogik

Kommunerna är skyldiga att ordna småbarnspedagogik för alla barn under skolåldern. Bestämmelser om frågor som gäller anordnande av småbarnspedagogik finns huvudsakligen i lagen eller förordningen om småbarnspedagogik. I fråga om småbarnspedagogik tillämpas inte bestämmelserna om socialvård, förutom lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården.

Kommunen ska se till att varje barn kan få småbarnspedagogik på sitt modersmål, finska, svenska eller sådan samiska som avses i 3 § 1 punkten i samiska språklagen (1086/2003).  I tvåspråkiga kommuner och i samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner ska småbarnspedagogik ordnas på kommunens och samkommunens båda språk så att serviceanvändaren kan delta i småbarnspedagogisk verksamhet på det språk han eller hon väljer, antingen finska eller svenska.

Lagstiftning

• Lagen om småbarnspedagogik
• Statsrådets förordning om småbarnspedagogik
• Grunderna för planen för småbarnspedagogik
• Stöd för hemvård av barn
• Stöd för privat vård av barn
• Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården

Som alternativ till den småbarnspedagogik som ordnas av kommunen kan familjen få stöd för hemvård av barn, flexibel eller partiell vårdpenning eller stöd för privat vård. Dessutom kan kommunen bevilja servicesedlar för att skaffa småbarnspedagogiska tjänster i enlighet med kommunens principer.

• En familj kan ansöka om hemvårdsstöd för ett barn under 3 år som inte deltar i kommunal småbarnspedagogik. Barnet kan skötas av endera föräldern eller någon annan (exempelvis en släkting) eller en privat dagvårdsproducent (exempelvis ett privat daghem). Hemvårdsstödet består av den lagstadgade vårdpenningen och av vårdtillägget som bestäms enligt inkomsterna.
• Stöd för privat vård av barn kan ges en familj som har ett barn under skolåldern som vårdas av en barnskötare som familjen anställt eller av en privat dagvårdsproducent. Det går inte att få stödet om barnet deltar i småbarnspedagogik som ordnas av kommunen eller det har reserverats en vårdplats för barnet inom den kommunala småbarnspedagogiken. Stödet för privat vård består av vårdpenning, vårdtillägg som grundar sig på inkomsterna och eventuellt kommuntillägg.
• Servicesedlar är ett av de medel som kommunen kan använda för att ordna tjänster också när det gäller småbarnspedagogik. Kommunen kan ordna exempelvis småbarnspedagogik genom att ge den som anlitar tjänsten en servicesedel. Därmed förbinder sig kommunen att, till det värde som fastställts för sedeln, betala de tjänster som servicetagaren köper av serviceproducenten. Kommunen fastslår servicesedlarnas värde och godkänner de privata serviceproducenter som omfattas av systemet med servicesedlar. Användningen av servicesedlar innefattar kundens valfrihet. Kunden har rätt att välja vilken producent han eller hon vill anlita för tjänsten i fråga bland de producenter kommunen godkänt.

Om kommunen så önskar kan den betala kommuntillägg till stödet för hemvård och privat vård. Ett eventuellt kommuntillägg kan via FPA betalas ut som en förhöjning av hemvårdsstödet och av vårdtillägget eller vårdpenningen inom stödet för privat vård av barn. Fastställandet av kommuntillägget kan basera sig på en gradering enligt barnens ålder eller antalet barn.

Klientavgifter inom småbarnspedagogiken

På klientavgifterna för småbarnspedagogiken tillämpas lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016).  

Undervisnings- och kulturministeriet justerar klientavgifterna inom småbarnspedagogiken vartannat år i enlighet med vad som bestäms i lagen (indexjustering). Nästa indexjustering av inkomstgränserna och de högsta klientavgifterna görs 1.8.2024. Kommunförbundet har 14.12.2023 skickat ett cirkulär. om detta till alla kommuner. 

För det yngsta barnet i familjen är avgiften från och med 1.8.2024 311 euro i månaden om barnet deltar i småbarnspedagogiken minst 35 timmar per vecka. Avgiften för nästa barn i åldersordningen som deltar i småbarnspedagogik på heltid är högst 40 procent av avgiften för det yngsta barnet. För varje följande barn får avgiften vara högst 20 procent av avgiften för det yngsta barnet. Avgiften för familjens andra barn eller fler barn i familjen ska bestämmas utifrån den kalkylerade heldagsavgiften för det yngsta barnet. Den lägsta möjliga avgiften höjs till 30 euro 1.8.2024. 

Frånvaro och sänkning av klientavgifterna inom småbarnspedagogiken

Vid beräkningen av den genomsnittliga tid som ett barn deltar i småbarnspedagogik per vecka ska den tid som reserverats för småbarnspedagogiken under en kalendermånad beaktas.

Om ett barn deltar i småbarnspedagogik i genomsnitt högst 20 timmar per vecka, får månadsavgiften uppgå till högst 60 procent av den avgift för småbarnspedagogik på heltid som bestäms enligt 5 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Om ett barn deltar i småbarnspedagogik i genomsnitt minst 35 timmar per vecka, kan avgiften för småbarnspedagogik på heltid tas ut som månadsavgift. Om ett barn deltar i småbarnspedagogik i genomsnitt mer än 20 timmar men mindre än 35 timmar per vecka, ska kommunen ta ut en avgift i relation till den tid barnet deltar i småbarnspedagogik. Även avgiftsfri förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska beaktas som en faktor som sänker avgiften för småbarnspedagogiken.

I regel tas avgifter också ut för tillfällig frånvaro. Om barnet emellertid på grund av sjukdom har varit frånvarande från dagvården mer än tio dagar under en kalendermånad, tas en avgift ut som motsvarar halva månadsavgiften. Om ett barn är frånvarande en hel kalendermånad på grund av sjukdom tas ingen avgift ut överhuvudtaget. Om barnet av någon annan orsak är frånvarande från dagvården en hel kalendermånad, tas en avgift ut som motsvarar halva månadsavgiften.

Klientavgifter för småbarnspedagogik för barn med utvecklingsstörning

Om småbarnspedagogik ordnas för ett barn med utvecklingsstörning enligt lagen om småbarnspedagogik, kan tjänsten beläggas med en avgift i enlighet med lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. 

Barn med utvecklingsstörning kan ibland delta i småbarnspedagogik endast av rehabiliteringsskäl. Om småbarnspedagogiken för ett barn helt och hållet är sådan rehabilitering som skrivits in i specialomsorgsprogrammet och familjen inte annars utnyttjar sin rätt till småbarnspedagogik, kan klientavgifter inte tas ut, eftersom partiellt uppehälle för barn under 16 år är avgiftsfritt inom specialomsorgerna. Småbarnspedagogik i rehabiliteringssyfte kan också ordnas på deltid.

Klientavgiftspraxis i kommunerna – Kommunförbundets kartläggning

Kommunförbundet kartlägger vartannat år kommunernas principer för klientavgifter inom småbarnspedagogiken.

• Kuntien asiakasmaksuperiaatteet - selvitys 2024 (Utredning om kommunernas principer för klientavgifter 2022, på finska)
• Kuntien asiakasmaksuperiaatteet - selvitys 2022 (Utredning om kommunernas principer för klientavgifter 2022, på finska)
• Kuntien asiakasmaksuperiaatteet - selvitys 2020 (Utredning om kommunernas principer för klientavgifter 2020, på finska)

Kostnadsersättningar för familjedagvård

Kommunförbundet ger årligen en rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården. Kostnadsersättningen omfattar de familjedagvårdare som arbetar hemma.

I rekommendationen om kostnadsersättningar används förändringen i undergruppen för livsmedel i konsumentprisindex som grund för livsmedelskostnader och förändringen i konsumentprisindex för övriga kostnader. Rekommendationen justeras kalenderårsvis och som grund för beräkningen används senast tillgängliga index och den uppskattade förändringen i respektive kostnader under rekommendationsåret.

Kommunförbundet publicerar rekommendationerna om kostnadsersättningar i slutet av respektive år. Kommunförbundet utarbetar rekommendationerna i samarbete med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Offentliga sektorns union JAU rf.

Rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2025

Rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2024

Dimensioneringen inom småbarnspedagogiken

Det uppstår ofta diskussioner om antalet barn inom småbarnspedagogiken och hur många anställda som kan anses vara tillräckligt för fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter. Antalet barn i grupper som består av barn i olika åldrar och som är närvarande vid olika tidpunkter fastställs med hjälp av servicekoefficienter. Servicekoefficienterna får man genom att räkna ut ett kalkylerat tal för varje barn som baserar sig på dimensioneringen i förordningen om småbarnspedagogik, och med hjälp av det talet kan man slå fast det rätta antalet barn i gruppen eller på daghemmet i enlighet med bestämmelserna. Det förordningsenliga relationstalet för personalen gäller inte per grupp utan per daghem. Då man bildar barngrupper vid daghem beaktas den maximistorlek på en barngrupp som har fastställts i lagen om småbarnspedagogik.

Om det finns plats i gruppen eller daghemmet och om barn med ordinarie daghemsplats är frånvarande kan man ta emot barn i enlighet med dimensioneringen. Då man fastställer det rätta antalet barn räknar man bara de barn och den personal som är på plats i daghemmet. Den personal som behövs utgående från antalet barn ska vara på plats och tillgänglig på daghemmet. Hur personalen och barnen placeras eller hur verksamheten genomförs har inte definierats i detalj. Vad gäller arbetsskift och barnens närvaro ska man sträva efter att dimensioneringen i genomsnitt följs under hela dagen.

Kommunförbundet har tillsammans med Vertikal Oy utvecklat en räknare som kan användas för att uppskatta antalet barn i daghem eller grupper i relation till antalet anställda i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter vid daghemmet. 

Kommunförbundets rapport: Kommuntillägg till stödet för hemvård och privat vård av barn och servicesedlar 

Kommunförbundet genomför vartannat år en utredning om kommuntillägget till stödet för hemvård och stödet för privat vård av barn samt användningen av servicesedlar i kommunerna. Den första utredningen genomfördes år 2007 och från 2008 har den gjorts vartannat år. Den senaste enkäten som gällde babypengen gjordes av Kommunförbundet år 2012, och samtidigt fogades en kartläggning av servicesedlar till utredningen. I samband med enkäten 2018 kartlades för första gången praxis för kommunernas klientavgifter. En separat rapport har publicerats om den. Den senaste kartläggningen publicerades xx.xx.2020. När det gäller praxis för klientavgifter har det publicerats en separat rapport.

Kommuntillägg och servicesedlar 2020

Genom en enkät till fastlandskommunerna i oktober 2020 utredde Kommunförbundet läget inom småbarnspedagogiken i kommunerna. Enkäten kartlade kommuntilläggen till stödet för hemvård och privat vård och grunderna för utbetalningen av dem samt användningen av servicesedeln inom småbarnspedagogiken.

​Kommunförbundets enkät om småbarnspedagogik genomfördes i form av en elektronisk Webropol-enkät i oktober 2020. Enkäten skickades till kommunernas registraturer och besvarades av de ledande tjänsteinnehavare som ansvarar för småbarnspedagogiken. Enkäten besvarades av 89,5 procent av fastlandskommunerna (263 kommuner). Vid tidpunkten för enkäten fanns det 294 kommuner på fastlandet. År 2018 besvarades enkäten av 86 procent av fastlandskommunerna (255/295 kommuner).

Samtliga kommuner med mer än 100 000 invånare samt nästan alla kommuner med 20 001–50 000 invånare svarade på enkäten. Relativt sett var antalet respondenter lägst bland kommuner med 50 001–100 000 invånare. Som helhet besvarades enkäten på ett mycket täckande sätt, endast 31 fastlandskommuner lät bli att svara. På landskapsnivå erhölls relativt sett färre svar från Päijänne-Tavastland, Norra Karelen och Södra Österbotten än från andra regioner. Alla kommuner i landskapen Södra Karelen, Kajanaland och Lappland besvarade enkäten.

Ett kommuntillägg till stödet för hemvård av barn betalas i något fler kommuner (7) än vad som nämndes i den föregående enkäten år 2018. Andelen kommuner som betalar kommuntillägg till stödet för privat vård har minskat ytterligare en aning. Däremot har användningen av servicesedlar ökat ytterligare när det gäller tjänsterna inom småbarnspedagogiken.

Kommuntillägg till hemvårdsstödet

Enligt enkäten betalade 55 kommuner (20,9 %) kommuntillägg år 2020 bland de 263 kommuner som besvarade frågan. På basis av enkäten var det endast en kommun som planerade att börja betala kommuntillägget. Enligt den föregående enkäten, som genomfördes 2018, betalade 48 kommuner (19 %) kommuntillägg till hemvårdsstödet av de 253 kommuner som besvarade frågan. Utbetalningen av kommuntillägg för stödet för hemvård av barn har ökat något jämfört med den föregående enkäten, även om det också fanns något fler kommuner som besvarade enkäten. År 2016 betalades kommuntillägg i 60 kommuner (23 %) och år 2014 i 85 kommuner (30 % av dem som då svarade på enkäten).

Att betala kommuntillägg till hemvårdsstödet är betydligt vanligare i stora kommuner med över 100 000 invånare, där fyra kommuner av nio betalade det. Minst betalas kommuntillägg i kommuner med 10 001–20 000 invånare.

Kommuntillägget till stödet för hemvård av barn var år 2020 i snitt 171 euro per barn, enligt enkäten år 2018 var tillägget i snitt 147 euro per barn. Enligt enkäten 2020 var kommuntillägget för barn under tre år i snitt 177 euro. Tillägget för barn under tre år varierade mellan 77 och 350 euro beroende på kommun. För barn över 3 år betalades i genomsnitt 114 euro i kommuntillägg och tillägget varierade mellan 40 och 350 euro.

Kommuntillägg till stödet för privat vård av barn

Kommuntillägg till stödet för privat vård av barn betalas i 93 kommuner (36 % av de kommuner som deltog i enkäten) och ingen kommun planerar att införa tillägget enligt enkäten. År 2018 betalades kommuntillägg till stödet för privat vård av barn i 97 kommuner och år 2016 i 109 kommuner.

Detta tillägg betalas i synnerhet i stora och medelstora kommuner med minst 20 000 invånare, andelen kommuner som betalar kommuntillägget är 77 procent av de kommuner som besvarade frågan. Bland de minsta kommunerna med färre än 20 000 invånare var det cirka 25 procent av de kommuner som besvarade frågan som betalade kommuntillägget. Av kommunerna med färre än 5 000 invånare var det bara 17 kommuner, av de 110 som besvarade frågan, som betalade kommuntillägg till stödet för privat vård av barn.

Storleken på kommuntillägget varierar i heldagsvård mellan 84 och 783 euro beroende på vårdform och barnets ålder. Inom heldagsvården varierade storleken på kommuntillägget per barn för barn under 3 år mellan 100 och 783 euro och för barn över 3 år mellan 84 och 500 euro beroende på vårdform. En stor del av de kommuner som betalar kommuntillägg för privat vård (76 %) har ställt särskilda villkor för betalning av kommuntillägget.

Servicesedel

Av de kommuner som besvarade enkäten år 2020 uppgav 95 (36 %) att de använder servicesedlar för tjänsterna inom småbarnspedagogiken, medan det år 2018 var 75 kommuner (30 %) som uppgav att de använder servicesedlar för dessa tjänster. År 2016 var antalet kommuner som använde servicesedlar betydligt färre, totalt 48 kommuner (19 %). År 2020 planerade fem kommuner att ta i bruk servicesedlar, år 2018 fanns det planer i 27 (11 %) kommuner, medan 16 kommuner (6 %) planerade att ta i bruk servicesedlar 2016. Enligt enkäten år 2014 användes servicesedlar i 38 kommuner och 24 kommuner planerade att ta dem i bruk. År 2012 hade endast 25 kommuner infört servicesedlar och 23 kommuner planerade att införa dem.

Servicesedlarnas värde varierar från kommun till kommun mellan 421 och 1210 euro. Det lägsta värdet var 27 euro och det högsta 2113 euro. Värdet på en servicesedel med fast pris varierade mellan 767 och 1210 euro och den inkomstrelaterade servicesedeln var som lägst 27 euro och som högst 2113 euro.

Värdet på servicesedlarna påverkas av olika koefficienter. Till grundpriset för en av kommunen fastställd servicesedel fastställdes olika koefficienter exempelvis på basis av barnets ålder, vårdtid eller särskilt stöd. För barn över tre år var koefficienten för småbarnspedagogik på heltid 1,0 och för barn under tre år var koefficienten i genomsnitt 1,54. För verksamhet på deltid användes i genomsnitt koefficienten 0,61 och för barn i behov av särskilt stöd koefficienten 1,81.

Kotihoidontuen ja yksityisen hoidon tuen kuntalisät ja palveluseteli - selvitys 2020 (Rapport om kommuntilläggen till stödet för hemvård och stödet för privat vård och servicesedlar 2020) (på finska)

Kotihoidontuen ja yksityisen hoidon tuen kuntalisät ja palvelusetelit -selvitys 2024 (Rapport om kommuntilläggen till stödet för hemvård och stödet för privat vård och servicesedlar 2024) (på finska)

Kommunspecifika uppgifter för år 2020 (på finska)