Strategiskt partnerskap och ägarstyrning inom yrkesutbildningen

Kommunförbundet har inlett ett projekt vars syfte är att främja kommunernas och utbildningsanordnarnas strategiska partnerskap och utveckla ägarstyrningen. Projektperioden är 1.1.2024–31.12.2026.  

Projektets bakgrund 

Största delen av anordnarna av yrkesutbildning med många utbildningsområden är kommuner, samkommuner eller kommunala aktiebolag. De kommunalt anknutna utbildningsanordnarna står för cirka 80 procent av antalet studerandeår inom yrkesutbildningen. 

Kommunerna svarar också för finansieringen av yrkesutbildningen genom en finansieringsandel per invånare; år 2024 är finansieringsandelen per invånare 203 euro. Kommunernas finansieringsandel för yrkesutbildningen är över en miljard euro och statens finansieringsandel något mindre, också över en miljard euro. 

Enligt Petteri Orpos regeringsprogram ska regeringen se över finansieringsmodellen och verksamhetsstyrningen för yrkesutbildningen. Målet är att stärka samarbetet mellan yrkesutbildningen och näringslivet, så att utbildningen ska svara på arbetslivets behov på ett bättre sätt. För att garantera försörjningsberedskapen ska det inom yrkesutbildningen säkerställas att kompetensbehoven inom de kritiska branscherna tillgodoses i tillräcklig utsträckning.  

I reformen av finansieringsmodellen skapas incitament för utbildningsanordnare att styra de studerande till att avlägga kompetenshelheter som är mindre än examina, slutföra sina studier och sin examen samt hitta anställning eller fortsätta studera vidare efter examen. Indikatorerna för genomslagsfinansieringen ska utvecklas och uppföljningen av den uppdateras. Finansieringsmodellen skapar också incitament för att stärka förutsättningarna för kontinuerligt lärande och tillgodose det regionala arbetskraftsbehovet. Utöver dessa anges det också i regeringsprogrammet att yrkesutbildningen har en viktig roll i AN24-reformen. 

I Kommunförbundets strategi för 2023–2026 ses yrkesutbildningen som ett stort stöd och en stärkande faktor för livskraften, men den har också en viktig roll inom det nationella utbildningssystemet och dess bildnings- och fostringsuppgift. Yrkesutbildningen är allt mer ett instrument för kompetensutveckling, integration och sysselsättnings- och näringspolitik. Projektet främjar målen i regeringsprogrammet samt Kommunförbundets strategiska prioriteringar.  

 Projektets mål 

Projektet har som huvudsakligt mål att stärka livskraften i regionerna och utnyttja yrkesutbildningen på ett effektivare sätt, i synnerhet för att underlätta tillgången till kompetent arbetskraft och öka sysselsättningsgraden. Ett ytterligare syfte är att stärka dialogen mellan ägarkommunerna och yrkesutbildningsanordnarna i fråga om beaktandet av arbetskraftsbehoven. Genom utbildning som möter arbetskraftsbehoven kommer de studerande snabbare in i arbetslivet och företagen får bättre tillgång till arbetskraft och möjligheter att utveckla sin verksamhet. 

Mer specifika mål för projektet anges nedan: 

1. Att stödja kommuner och kommunalt anknutna anordnare av yrkesutbildning i utvecklingen av en ny typ av strategiskt partnerskap samt att hjälpa kommuner att stärka ägarstyrningen för att höja sysselsättningen och främja tillgången till arbetskraft. 
2. Att bidra till en effektivare och mer verkningsfull användning av kommunernas och utbildningsanordnarnas resurser 
3. Att kommunerna och utbildningsanordnarna i regionen ska ha en gemensam vision och enhetliga strategiska mål och indikatorer för att mäta hur målen uppnås. 
4. Att förbättra tillgången till kompetent arbetskraft och höja inlärningsresultaten och utbildningsnivån 
5. Att förbättra yrkesutbildningens effektfullhet och produktivitet 
6. Att förbättra utbildningens inriktning enligt arbetslivets behov, vilket förbättrar sysselsättningen 
7. Att uppmärksamma särdragen i den svenskspråkiga yrkesutbildningen