Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.
Samhälle och miljö
Digitalisering av den byggda miljön
I kommunernas serviceprocesser uppstår en stor mängd information som är viktig för samhällets olika funktioner. Kommunen producerar och förvaltar sin information för att kunna betjäna invånarna på ett effektivt och högklassigt sätt, till exempel gällande planläggning av utvecklingsområden, försäljning av tomter, beviljande av bygglov, byggande samt underhåll och skötsel av gator, grönområden och kommunens lokaler såsom skolor och daghem.
Nya områden i kommunerna planeras, byggs och underhålls ofta i samarbete med privata företag. För att de uppgifter som behövs i tjänsteproduktionen ska kunna förmedlas mellan aktörerna i form av ständigt uppdaterade informationsflöden har kommunerna under de senaste åren infört webbläsarbaserade informationstjänster och tagit i bruk gränssnitt för informationstjänster. Genom dessa gränssnitt kan uppgifterna granskas i realtid med hjälp av ett flertal både kommersiella och fritt tillgängliga applikationer. Via gränssnitten styrs uppgifterna automatiskt också till de riksomfattande sammanställande informationstjänsterna.
Kommunförbundet stöder kommunerna i digitaliseringen av den byggda miljön. Kommunförbundet är en länk mellan kommunerna och statliga organisationer, och deltar aktivt i riksomfattande utvecklingsprojekt för digitalisering och lagberedning. Vårt mål är att på ett överskådligt sätt utveckla verksamheten, digitaliseringen och lagstiftningen i anslutning till substansen med beaktande av kommunens uppgifter, tjänster och de processerna som används för att producera information.
De uppgifter som kommunerna producerar – såsom detalj- och generalplaner, adresser, tomt- och fastighetsuppgifter, uppgifter i byggnadsregistret, uppgifter om gator och annan infrastruktur samt 3D-stadsmodeller – utgör hörnstenarna för den byggda miljöns informationsledning och framtida applikationer för smarta städer.
Öppna alla
Den riksomfattande informationshanteringen för den byggda miljön
Vid ämbetsverk som lyder under olika ministerier finns det riksomfattande datalager vars uppgifter till stor del baserar sig på uppgifter som kommunerna producerar. Med fungerande gränssnittslösningar kan uppgifterna uppdateras från kommunens system till de riksomfattande tjänsterna i takt med att uppgifterna ändras, utan att uppgifterna måste ”överföras” separat.
Uppgifter från olika kommuner måste till innehåll, struktur och betydelse vara interoperabla för att uppgifterna ska kunna utnyttjas på riksomfattande nivå.
Utöver att informationen ska vara interoperabel och kontinuerligt uppdaterad är det ytterst viktigt att den riksomfattande informationshanteringen genomförs på ett förnuftigt sätt. Det är viktigt att vara medveten om olika organisationers roller och ansvar när det kommer till att producera och utnyttja information.
Om samma uppgifter kan uppdateras av flera olika organisationer, ska man se till att informationen alltid uppdateras på en enda gemensam plats. Om endast en organisation ansvarar för uppdateringen av uppgifterna, och dessa uppgifter förs vidare till nästa organisation, ska man se till att alla ändringar i uppgifterna alltid uppdateras i informationens ursprungliga system – inte på flera olika ställen.
I den riksomfattande informationshanteringen finns det för närvarande många brister som leder till att samma uppgifter upprätthålls i flera olika organisationer samtidigt.
Kommunförbundet deltar aktivt i utvecklingen av den riksomfattande informationshanteringen. Vårt mål är att informationen ska överföras från en organisation till en annan på ett kontrollerat och interoperabelt sätt så att man kan undvika överlappande arbete och så att datalagren bibehåller en hög kvalitet. Det här förutsätter att den riksomfattande informationshanteringen utvecklas så att uppgifterna inte bara överförs från kommunerna till statens datalager utan också mellan statens datalager och från staten till kommunerna.
Med tanke på kommunernas arbete är det viktigt att de riksomfattande datalagren och informationsflödena mellan dem genomförs på ett vettigt sätt. Med hjälp av korrekt riktade, automatiska dataflöden undviker man överlappande arbete och säkerställer att uppgifterna uppdateras kontinuerligt.
Samverkande (interoperabla) uppgifter om den byggda miljön
Interoperabel central information gör samarbetet mellan organisationerna smidigare och minskar den tid som går åt till att konvertera informationen.
Kommunförbundet anser att det är viktigt att det i framtiden öppnas interoperabla gränssnitt för central information om den byggda miljön, och att dessa gränssnitt har samma struktur, innehåll och betydelse i alla kommuner. Centrala uppgifter om den byggda miljön är till exempel adresser, fastigheter, detalj- och generalplaner, byggnader, uppgifter om gator och annan infrastruktur samt information om miljön.
Målet är att alla kommuner i Finland har likadana gränssnitt när det gäller de mest centrala uppgifterna.
Finansiering för kommunernas digitala projekt kring den byggda miljön
Eftersom målet är att information ska samverka på en nationell nivå är det viktigt att informationen som kommunerna producerar ses som en central del av den riksomfattande digitala utvecklingen. Det är också viktigt att det ordnas finansiering och stöd för de systemändringar och ibruktaganden av gränssnitt som kommunerna behöver. Målet bör vara fungerande och hållbara lösningar som gör verksamheten smidigare för flera år framåt.
Kommunförbundet samarbetar aktivt med ministerierna för att ordna finansieringen av riksomfattande projekt.
En riksomfattande interoperabilitet kräver att man tar i bruk nya strukturer i alla kommuner i Finland. Det är fråga om ett stort projekt som också kommunerna behöver finansiering för.
Finansiellt stöd för kommunerna är viktigt
De ekonomiska konsekvenserna av lagstiftnings- och digitaliseringsprojekt bör bedömas noggrant. I projekt som syftar till riksomfattande interoperabilitet är det inte fråga om att utveckla kommunernas ”egna” system, utan om ett mål på riksnivå som kräver tillräckligt ekonomiskt stöd också för kommunerna.
För att digitaliseringen och en aktuell servicenivå ska kunna förverkligas i hela landet behövs det stöd för att höja den digitala kompetensen också i de svagaste kommunerna.
De olika ministeriernas lagprojekt och digitaliseringsprojekt bör inkludera kostnaderna för att verkställa lagen i kommunerna.
Enligt Kommunförbundets erfarenhet har endast de statligt baserade digitala projekt som fått ekonomiskt stöd för genomförandet i kommunerna hållit hög kvalitet.
Överföringen av kontinuerligt uppdaterade uppgifter som kommunerna producerar till en samordnad informationstjänst som utvecklats av en statlig organisation bör ses som en viktig del av det riksomfattande projektet för digital utveckling.
Målet bör vara högklassiga och kontinuerligt uppdaterade digitala tjänster som byggts upp och slutförts enligt principerna för hållbar digitalisering.
Understöd för att främja digitaliseringen av kommunernas byggda miljö 2021
Finansministeriet har 18.2.2021 öppnat en ansökningsomgång som riktar sig till utveckling av digitaliseringen av kommunernas verksamhet och tjänster inom verksamhetsområdet för den byggda miljön samt till att främja den digitala säkerheten och därmed säkerställa kontinuitet i kommunernas verksamhet och ledning.
Statsunderstöd kan beviljas för digitaliseringsprojekt som förnyar kommunernas verksamhetsmetoder eller serviceprocesser samt förbättrar metodernas och processernas kvalitet och verkningsgrad. Statsunderstöd beviljas endast för projekt som flera kommuner genomför tillsammans.
Kommunförbundet stöder kommunerna vid ansökan om understöd och i bildandet av kommunkonsortier.
Mer information om understödet.
Den byggda miljöns informationstillgångar i kommunerna
I kommunernas processer uppstår en stor mängd information som, då den görs tillräckligt tillgänglig, är värdefull för samhället. Snabb- och lättillgänglig information effektiviserar både arbetsuppgifter inom den offentliga förvaltningen och tjänster som den privata sektorn tillhandahåller. En del av uppgifterna tillhandahålls avgiftsfritt och för en del tas det ut avgifter som täcker kostnaderna för den kontinuerliga produktionen och uppdatering av uppgifterna.
Kommunerna bestämmer själva om sina informationstillgångar och om principerna för hur information ska överlåtas. Enligt informationshanteringslagen ska en myndighet lämna ut sådana uppgifter som behövs för en annan myndighets lagstadgade uppgift. I övriga fall ska utlämnande och publicerande av uppgifter alltid ske på överenskommelse med den ursprungliga producenten av uppgifterna.
Kommunförbundet förbereder en rekommendation om utlämnande av uppgifter om den byggda miljön och om avtalspraxis.
Målet bör vara snabb tillgång till information. All lättillgänglig information är dock inte alltid avgiftsfri.
Projekt inom digitalisering av den byggda miljön:
Projektet Tillstånd och tillsyn
Statens tillstånds- och tillsynsuppgifter inom miljöskyddet sköts vid statens femton NTM-centraler och sex regionförvaltningsverk.
Den kommunala miljövårdsmyndighetens tillstånds- och tillsynsuppgifter sköts antingen inom kommunen eller som samarbete mellan kommuner, vid sammanlagt cirka 200 verksamhetsenheter.
Kunder som anhåller om miljötillstånd kan vara både företag, organisationer, sammanslutningar och fysiska personer.
Vid Arbets- och näringsministeriet pågår projektet Tillstånd och tillsyn, där man eftersträvar en kundorienterad samordning av service- och behandlingsprocesserna över organisations- och myndighetsgränserna.
Kommunförbundet följer hur projektet framskrider och utreder hur kommunernas tillståndssystem kan anslutas till den riksomfattande tjänsten. Målet är att genomföra anslutningen effektivt i flera kommuner samtidigt. Anslutningen kräver att processerna testas noggrannare innan de tas i bruk.
Målet är smidig service för kunderna och ett fungerande samarbete mellan myndigheterna. I synnerhet behandlingen av miljötillstånd som går över organisationsgränser, uppföljningen av behandlingsprocessen samt växelverkan mellan kunden och aktörerna bör utvecklas digitalt.
Totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen och RYHTI-projektet
Ryhti-projektet som leds av Miljöministeriet i anslutning till totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) bereder ett riksomfattande datasystem för den byggda miljön.
Beredningen sker enligt principerna för gemensam utveckling. Ett viktigt mål för projektet är att information om den byggda miljön ska vara interoperabel på riksnivå.
Kommunförbundet deltar aktivt både i beredningen av lagen och i de många utvecklings- och beredningsgrupperna för RYHTI-projektet, och har bland annat sett till att det i alla grupper finns tillräckligt med representanter för kommunerna.
Målet är att all information om den byggda miljön ska vara interoperabel.
Utveckling av det riksomfattande adressregistersystemet
Adresser uppstår genom kommunernas beslut i samband med planläggnings-, tomtindelnings- och byggnadstillsynsuppgifter. Nya gator namnges i samband med utarbetandet av detaljplanen. Adressnumreringen för ett detaljplaneområde görs i allmänhet i samband med tomtindelningen. I glesbygden fastställs den nya adressen i samband med bygglovet.
I cirka 200 kommuner används en digital adressregisterapplikation för att upprätthålla och förvalta kommunens adressuppgifter. Adressregistret är en del av en större registerhelhet i kommunerna som också omfattar bland annat byggnads- och lägenhetsregistret, fastighetsregistret och planregistret.
Målet är att kommunernas adressuppgifter i framtiden ska publiceras som kontinuerliga informationsflöden i samma format i det riksomfattande adressdatasystemet och därifrån förmedlas vidare till alla som behöver uppgifterna.
Med hjälp av kontinuerliga informationsflöden och automatiska metoder för kvalitetskontroll uppdateras adressuppgifterna snabbare än hittills för till exempel nödcentralens tjänster.
Lantmäteriverket förbereder utvecklingen av det nya riksomfattande adressregistersystemet. Arbetet leds av en strategisk styrgrupp med företrädare för ministerier, ämbetsverk, kommuner och Kommunförbundet. I gruppen dryftas hurdan lagstiftning som behövs, och man drar upp gemensamma riktlinjer för utvecklingen av informationssystemet.
Adressregistersystemet är ett omfattande samarbetsprojekt där Lantmäteriverket ansvarar för utvecklingen och upprätthållandet av det riksomfattande datasystemet. Kommunerna ansvarar för produktionen av adressuppgifter och för den kontinuerliga uppdateringen av dem, som en del av kommunens beslutsfattande. Med tanke på informationens kvalitet är det viktigt att alla uppdateringar och rättelser görs i kommunens system. Det riksomfattande systemet övervakar automatiskt uppgifternas kvalitet.
Det riksomfattande adressregistersystemet erbjuder i framtiden ett användargränssnitt för att granska och utnyttja adressuppgifter över kommungränserna. I adressregistersystemet publiceras och delas adressuppgifter i samma format för alla kommuner. Adressuppgifter som finns tillgängliga i det öppna gränssnittet kan kontrolleras med olika applikationer. Adressuppgifterna kan också utnyttjas i utvecklingen av nya riksomfattande informationstjänster.
Målet är att snabbt få tillgång till enhetliga, högkvalitativa och uppdaterade adressuppgifter över kommungränserna. Det är viktigt att alla ändringar görs på den plats där informationen ursprungligen lagras.
Insamling och publicering av uppgifter om vägmärken i DigiRoad-systemet
Den nya vägtrafiklagen trädde i kraft i juni 2020. I och med den nya lagen är väghållarna skyldiga att lämna uppgifter om trafikanordningar, såsom vägmärken, körbanemålningar och trafikljus till Trafikledsverkets Digiroad-system. Skyldigheten gäller också Trafikledsverket och NTM-centralerna i egenskap av förvaltare av statsägda vägar samt väglag som ansvarar för privata vägar. Skyldigheten att uppdatera uppgifterna är en förutsättning för att få understöd från staten och staden.
Skyldigheten att lämna uppgifter om vägmärken gäller uppsättande av nya vägmärken och uppdatering av befintliga vägmärken.
I slutet av 2020 bildade Kommunförbundet och Trafikledsverket utvecklingsgruppen LOL (liikenteenohjauslaitteet, trafikanordningar), som diskuterar insamling och publicering av uppgifter om vägmärken, med beaktande av såväl kommunens egna behov som riksomfattande behov. De täder som anmälde sig till utvecklingsgruppen var Helsingfors, Hyvinge, Tammerfors och Åbo. Målet är att säkerställa att uppgifterna om vägmärken samlas in på ett enhetligt sätt i hela landet. Ett annat syfte är att utveckla effektiva metoder för att samla in uppgifter direkt från fältet med mobila enheter.
Målet är att kommunen ska producera uppgifter om vägmärken för kommunens datalager, och att uppgifterna automatiskt överförs därifrån till den riksomfattande DigiRoad-tjänsten. Om kommunen så önskar, kan kommunen också välja att ladda upp uppgifterna direkt i DigiRoad-tjänsten, där uppgifterna kan överföras via ett öppet gränssnitt till kommunens system. Här finns en länk till det öppna symbolbiblioteket för vägmärken.
Målet är att kunna samla in uppgifter om vägmärken mobilt på fältet och att uppgifterna automatiskt ska överföras från kommunen till den riksomfattande DigiRoad-tjänsten.
Hantering av naturdata
I början av 2020 inledde Miljöministeriet arbetet med att revidera naturvårdslagen. Målet är att man genom lagstiftningen ska kunna trygga den finska naturen och dess mångfald bättre än tidigare. Under 2020 inrättades en styrgrupp och flera projektarbetsgrupper för lagstiftningsprojektet.
Läs mer om arbetet med att revidera naturvårdslagen här och om Kommunförbundets del i reformen här. Kommunernas ställning och uppgifter i naturvårdslagen diskuterades av en separat tillsatt kommungrupp, vars slutrapport du kan bekanta dig med här.
Ett centralt tema för reformen var hanteringen av naturdata, och hösten 2020 tillsattes en ny arbetsgrupp för ”hantering av naturdata”. Du kan bekanta dig med arbetsgruppens arbete här (på finska).
Arbetsgruppen för hantering av naturdata har färdigställt sin slutrapport. Arbetsgruppen föreslår att det i naturvårdslagen ska ingå föreskrifter om ett centralt datasystem för naturvård och de uppgifter som ska höra till systemet, samt om ansvaret för de myndigheter som är centrala med tanke på hanteringen av naturdata. Du kan bekanta dig med arbetsgruppens slutrapport från 9.2.2021 här.
Nedan finns en sammanfattning över de enkäter som Kommunförbundet skickade ut i slutet av hösten 2020 och som utredde användningen av naturdata i kommunerna och landskapsförbunden. Enkäten besvarades av 33 kommuner och sex landskapsförbund. Tanken är att resultaten ska användas i det fortsatta arbetet med att utveckla hanteringen av naturdata.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
+358 9 771 2151, +358 50 478 1604