Digitalisering av den byggda miljön

De statliga myndigheterna utnyttjar en del av informationen som uppkommer i kommunernas uppgifter i sina egna lagstadgade uppgifter. Med fungerande gränssnittslösningar kan informationen som behövs i dessa arbetsuppgifter förmedlas från kommunens system till de statliga organisationerna i takt med att informationen ändras, utan att den måste ”överföras” separat. Till exempel förmedlas den grundläggande informationen om byggnader som samlas in i kommunens byggnadstillsynsuppgifter från samtliga kommuner till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och vidare till Skatteförvaltningen som ett kontinuerligt dataflöde via krypterade gränssnitt. 

Utöver att informationen ska vara interoperabel och kontinuerligt uppdaterad är det ytterst viktigt att den riksomfattande informationshanteringen genomförs på ett förnuftigt sätt. Det är viktigt att vara medveten om olika organisationers uppgifter och ansvar inom verksamheten, vilka roller organisationer har när det kommer till att producera och utnyttja information samt verksamhetsprocessens livscykel, det vill säga i vilken ordning och genom vems beslut informationen uppkommer i verksamheten. Informationen ska flöda från en aktör till en annan enligt uppgifter och processer. 

Staten bör inte upprätta register som överlappar de register som administreras inom kommunen. Till exempel hör byggnadstillsynen och detaljplaneringen uteslutande till kommunens uppgifter. Den information som uppkommer i dessa uppgifter sparas i kommunernas register och geodatalager. De myndighetsbeslut som uppkommer i samband med projekt sparas i kommunens beslutssystem och även i kommunens elektroniska arkiv. Också kundservicen och rådgivningen som hör till dessa uppgifter fås direkt från kommunen. 

I informationshanteringen ska man beakta att data kontinuerligt uppdateras i verksamhetsprocesserna. I kommunens informationshantering hör de olika enheternas processer ihop med varandra, till exempel: planläggning – fastighetsbildning – byggnadstillsyn eller planläggning – planering av infrastruktur – byggande av infrastruktur – hantering av infrastrukturtillgångar – underhåll.   

I dagsläget finns det många brister i den nationella informationshanteringen. Dessa brister leder till att samma information upprätthålls av flera olika organisationer och i olika datalager samtidigt. Detta leder i sin tur till problem med kvaliteten på informationen. Man bör ha som mål att ingen information ska kopieras till överlappande register och att samma information inte ska finnas på flera ställen samtidigt. Däremot förmedlas informationen från en aktör till en annan genom kontrollerade processer i enlighet med respektive organisations uppgifter och behov. I planläggnings-, bygg- och infrastrukturprojekt flödar informationen mellan kommunen och den privata sektorn i takt med att projekten framskrider.  

Vi deltar aktivt i utvecklingen av den riksomfattande informationshanteringen. Vårt mål är att informationen ska uppdateras kontinuerligt och överföras interoperabelt från den ursprungliga källan, att överlappande arbete ska undvikas och att informationen ska bibehålla en hög kvalitet. Den information som uppkommer i statens organisationer ska också flöda till kommunerna. 

Med tanke på kommunernas arbete är det viktigt att både kommunens egen informationshantering och den statliga informationshanteringen ordnas på ett vettigt sätt. Med hjälp av korrekt riktade, automatiska informationsflöden säkerställer man att informationen uppdateras kontinuerligt och att det inte görs överlappande arbete. 

Eftersom målet är att information ska samverka på en nationell nivå är det viktigt att informationen som kommunerna producerar ses som en central del av den riksomfattande digitala utvecklingen. Det är också viktigt att det ordnas finansiering och stöd för de systemändringar och ibruktaganden av gränssnitt som kommunerna behöver. Målet bör vara fungerande och hållbara lösningar som gör verksamheten smidigare för flera år framåt.

Kommunförbundet samarbetar aktivt med ministerierna för att ordna finansieringen av riksomfattande projekt.

En riksomfattande interoperabilitet kräver att man tar i bruk nya strukturer i alla kommuner i Finland. Det är fråga om ett stort projekt som också kommunerna behöver finansiering för.

Finansiellt stöd för kommunerna är viktigt

De ekonomiska konsekvenserna av lagstiftnings- och digitaliseringsprojekt bör bedömas noggrant. I projekt som syftar till riksomfattande interoperabilitet är det inte fråga om att utveckla kommunernas ”egna” system, utan om ett mål på riksnivå som kräver tillräckligt ekonomiskt stöd också för kommunerna.

För att digitaliseringen och en aktuell servicenivå ska kunna förverkligas i hela landet behövs det stöd för att höja den digitala kompetensen också i de svagaste kommunerna.

De olika ministeriernas lagprojekt och digitaliseringsprojekt bör inkludera kostnaderna för att verkställa lagen i kommunerna.

Enligt Kommunförbundets erfarenhet har endast de statligt baserade digitala projekt som fått ekonomiskt stöd för genomförandet i kommunerna hållit hög kvalitet.

Överföringen av kontinuerligt uppdaterade uppgifter som kommunerna producerar till en samordnad informationstjänst som utvecklats av en statlig organisation bör ses som en viktig del av det riksomfattande projektet för digital utveckling.

Målet bör vara högklassiga och kontinuerligt uppdaterade digitala tjänster som byggts upp och slutförts enligt principerna för hållbar digitalisering.

Understöd för att främja digitaliseringen av kommunernas byggda miljö 2021

Finansministeriet har 18.2.2021 öppnat en ansökningsomgång som riktar sig till utveckling av digitaliseringen av kommunernas verksamhet och tjänster inom verksamhetsområdet för den byggda miljön samt till att främja den digitala säkerheten och därmed säkerställa kontinuitet i kommunernas verksamhet och ledning. 

Statsunderstöd kan beviljas för digitaliseringsprojekt som förnyar kommunernas verksamhetsmetoder eller serviceprocesser samt förbättrar metodernas och processernas kvalitet och verkningsgrad. Statsunderstöd beviljas endast för projekt som flera kommuner genomför tillsammans.

Kommunförbundet stöder kommunerna vid ansökan om understöd och i bildandet av kommunkonsortier.

Mer information om understödet. 

Ryhti-projektet som leds av Miljöministeriet i anslutning till totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) bereder ett riksomfattande datasystem för den byggda miljön.

Beredningen sker enligt principerna för gemensam utveckling. Ett viktigt mål för projektet är att information om den byggda miljön ska vara interoperabel på riksnivå.

Kommunförbundet deltar aktivt både i beredningen av lagen och i de många utvecklings- och beredningsgrupperna för RYHTI-projektet, och har bland annat sett till att det i alla grupper finns tillräckligt med representanter för kommunerna.

Målet är att all information om den byggda miljön ska vara interoperabel.

Adresser uppstår genom kommunernas beslut i samband med planläggnings-, tomtindelnings- och byggnadstillsynsuppgifter. Nya gator namnges i samband med utarbetandet av detaljplanen. Adressnumreringen för ett detaljplaneområde görs i allmänhet i samband med tomtindelningen. I glesbygden fastställs den nya adressen i samband med bygglovet.

I cirka 200 kommuner används en digital adressregisterapplikation för att upprätthålla och förvalta kommunens adressuppgifter. Adressregistret är en del av en större registerhelhet i kommunerna som också omfattar bland annat byggnads- och lägenhetsregistret, fastighetsregistret och planregistret.

Målet är att kommunernas adressuppgifter i framtiden ska publiceras som kontinuerliga informationsflöden i samma format i det riksomfattande adressdatasystemet och därifrån förmedlas vidare till alla som behöver uppgifterna.

Med hjälp av kontinuerliga informationsflöden och automatiska metoder för kvalitetskontroll uppdateras adressuppgifterna snabbare än hittills för till exempel nödcentralens tjänster.

Lantmäteriverket förbereder utvecklingen av det nya riksomfattande adressregistersystemet. Arbetet leds av en strategisk styrgrupp med företrädare för ministerier, ämbetsverk, kommuner och Kommunförbundet. I gruppen dryftas hurdan lagstiftning som behövs, och man drar upp gemensamma riktlinjer för utvecklingen av informationssystemet.

Adressregistersystemet är ett omfattande samarbetsprojekt där Lantmäteriverket ansvarar för utvecklingen och upprätthållandet av det riksomfattande datasystemet. Kommunerna ansvarar för produktionen av adressuppgifter och för den kontinuerliga uppdateringen av dem, som en del av kommunens beslutsfattande. Med tanke på informationens kvalitet är det viktigt att alla uppdateringar och rättelser görs i kommunens system. Det riksomfattande systemet övervakar automatiskt uppgifternas kvalitet.

Det riksomfattande adressregistersystemet erbjuder i framtiden ett användargränssnitt för att granska och utnyttja adressuppgifter över kommungränserna. I adressregistersystemet publiceras och delas adressuppgifter i samma format för alla kommuner. Adressuppgifter som finns tillgängliga i det öppna gränssnittet kan kontrolleras med olika applikationer. Adressuppgifterna kan också utnyttjas i utvecklingen av nya riksomfattande informationstjänster.

Målet är att snabbt få tillgång till enhetliga, högkvalitativa och uppdaterade adressuppgifter över kommungränserna. Det är viktigt att alla ändringar görs på den plats där informationen ursprungligen lagras.

Den nya vägtrafiklagen trädde i kraft i juni 2020. I och med den nya lagen är väghållarna skyldiga att lämna uppgifter om trafikanordningar, såsom vägmärken, körbanemålningar och trafikljus till Trafikledsverkets Digiroad-system. Skyldigheten gäller också Trafikledsverket och NTM-centralerna i egenskap av förvaltare av statsägda vägar samt väglag som ansvarar för privata vägar. Skyldigheten att uppdatera uppgifterna är en förutsättning för att få understöd från staten och staden.

Skyldigheten att lämna uppgifter om vägmärken gäller uppsättande av nya vägmärken och uppdatering av befintliga vägmärken.

I slutet av 2020 bildade Kommunförbundet och Trafikledsverket utvecklingsgruppen LOL (liikenteenohjauslaitteet, trafikanordningar), som diskuterar insamling och publicering av uppgifter om vägmärken, med beaktande av såväl kommunens egna behov som riksomfattande behov. De täder som anmälde sig till utvecklingsgruppen var Helsingfors, Hyvinge, Tammerfors och Åbo. Målet är att säkerställa att uppgifterna om vägmärken samlas in på ett enhetligt sätt i hela landet. Ett annat syfte är att utveckla effektiva metoder för att samla in uppgifter direkt från fältet med mobila enheter.

Målet är att kommunen ska producera uppgifter om vägmärken för kommunens datalager, och att uppgifterna automatiskt överförs därifrån till den riksomfattande DigiRoad-tjänsten. Om kommunen så önskar, kan kommunen också välja att ladda upp uppgifterna direkt i DigiRoad-tjänsten, där uppgifterna kan överföras via ett öppet gränssnitt till kommunens system. Här finns en länk till det öppna symbolbiblioteket för vägmärken.

Målet är att kunna samla in uppgifter om vägmärken mobilt på fältet och att uppgifterna automatiskt ska överföras från kommunen till den riksomfattande DigiRoad-tjänsten.