Kommunernas och samkommunernas lånestock uppgick enligt bokslutsprognoserna till 17,4 miljarder euro i slutet av år 2015. Lånestocken har vuxit till följd av kommunernas utökade uppgifter och det stora investeringstrycket. Nedskärningarna i kommunernas statsandelar, de utökade uppgifterna och den
Sakkunnigtjänster
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i sitt årsboksbeslut 2019:4 gjort en bedömning av jäv i kommunstyrelsen då styrelsen vid sitt sammanträde behandlade en begäran om omprövning av ett bidragsbeslut. HFD ansåg att en tidningsartikel av kommunstyrelsens ordförande hade gett upphov till att
Kommunens allmänna kompetens har tolkats höra till kärnan i den kommunala självstyrelsen. Så länge som kommunen har existerat i sin nuvarande form har dess uppgift varit att främja sina invånares välfärd och vidta åtgärder i syfte att uppnå detta mål. Lagstiftningen om kommunens allmänna kompetens
• Den snabba datatekniska utvecklingen skapar potential för effektivering. För det behövs emellertid kompetens och investeringskapacitet. Statsförvaltningen bör genom sina åtgärder säkerställa jämbördiga möjligheter för alla kommuner och deras invånare att dra nytta av den digitala utvecklingen. •
En flexibel och uppmuntrande väg till lärande för alla • Den grundläggande finansieringen för utbildning bör utökas betydligt och finansieringen bör ge möjlighet till särskilda insatser för att på att det lokalt mest ändamålsenliga sättet stödja unga som hotas av marginalisering. • Början av
Hållbarheten i den kommunala ekonomin bör tryggas vid förändringar • Nya fenomen – såsom förändringarna i arbetslivet, digitaliseringen och delningsekonomin – utmanar skattesystemet och finansieringen av hela den offentliga sektorn i framtiden. Kommunernas finansieringssystem måste utvecklas så att
• I totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen måste kommunerna få behålla rätten till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och utarbetandet av program för genomförandet. Kommunernas planläggningsmonopol bör kvarstå. • Planerings- och tillståndssystemet bör förenklas utan att
• Kommunerna har det primära ansvaret för att skapa förutsättningarna för tillväxt, innovationer, livskraft och sysselsättning. För detta krävs tillräckliga incitament (skatteinkomster) och spelrum (allmänna kompetens). • Lagstiftningen om tillväxttjänster bör tillåta smidiga avtal mellan kommuner
Kommunförbundet eftersträver en nationell vision av framtidens kommun. Den gemensamma synen på en kommun med självstyrelse och kloka värderingar bör utvecklas genom att överskrida regeringsperioderna parlamentariskt i samarbete med kommunerna. Kommunal självstyrelse är handlingsfrihet och ekonomiskt
På den här webbplatsen presenteras material med avsikt är att betjäna kostnadsberäkningen i kommunerna. Kostnadsberäkning behövs bl.a. för: prissättning konkurrensutsättning lönsamhetsjämförelser bedömning av resultatrikhet Kostnadsberäkning har en viktig funktion även bl.a. vid tillämpning
Denna utredning gäller organiseringen av primärvården och socialservicen i Finlands 295 fastlandskommuner år 2017. Anordnare av primärvård och socialservice kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. Samarbetsområdena kan vara organiserade som samkommuner eller enligt modellen med
Kommunförbundet har utrett organiseringen av primärvården och socialservicen i Finlands 295 fastlandskommuner år 2018. Anordnare av primärvård och socialservice kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. Samarbetsområdena kan vara organiserade som samkommuner eller enligt modellen med
Inkomstregistret är en nationell elektronisk databas över inkomstuppgifter (löne-, pensions- och förmånsuppgifter på individnivå). Inkomstregistret ersätter de årsanmälningar som lämnas in till Skatteförvaltningen, arbetspensionsanstalter, arbetslöshetsförsäkringsfonden och
Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) årsboksbeslut HFD:2013:32 gällde e-post som en tidigare anställd på ett bolag skickat till Tekes. Meddelandena gällde en undersökning som Tekes utförde angående bolagets affärsverksamhet. Bolaget, som kände till namnet på avsändaren, hade av Tekes begärt att få e
Kommunförbundet publicerar en månatlig aktualitetsöversikt, Förändringsläget. Hittills publicerade e-brev (på finska, vissa inslag på svenska): 2/2019 | 1/2019 11/2018 | 10/2018 | 9/2018 | 8/2018 | 7/2018 | 6/2018 | 5/2018 | 4/2018 | 3/2018 | 2/2018 | 1/2018 11/2017 | 10/2017 | 09/2017 | 08/2017 | 7
Kommunförbundet leder under hösten 2018 och våren 2019 en prognostiseringsprocess i två delar för nätverksprojektet Kommunen som välfärdsfrämjare. Målet är att under hösten utreda vad främjande av välfärden betyder ur kommuninvånarnas synvinkel i framtiden, år 2030. I praktiken kommer höstens
Kommunförbundets strategi-, prognostiserings- och utvecklingsmodell. I prognostiserings-, strategi- och utvecklingsmodellens första fas produceras strategisk framtidskunskap i samarbete med kommunerna och landskapen. I följande fas kommer idéerna som fötts ur prognostiseringen, strategimålen och
Kommunförbundet ordnade workshoppar om strategi och prognostisering i alla sina enheter i augusti–september inför utarbetandet av verksamhetsplanen för år 2019. Syftet med övningen var att lyfta fram aktuella framtidsteman till stöd för verksamhetsplaneringen i enheterna. Ett annat syfte var att
Ibland gäller en begäran om uppgifter som kommunen får också e-postmeddelanden till myndigheter eller mellan myndigheter. Till och med e-postkorrespondens mellan förtroendevalda har någon gång begärts. E-postmeddelanden som myndighetshandling Om kommunen får en sådan begäran ska man först bedöma
Lagen om företagshemligheter förtydligar definitionen av företagshemlighet och grundar sig på direktivet om företagshemligheter (2016/943). Lagen beskriver vad en företagshemlighet är i vilka situationer utnyttjandet av en företagshemlighet är obehörigt eller berättigat vad domstolen kan göra i fall