Följ Kommuntorget.fi och ta del av nyheter, bloggar, analyser och videoklipp från kommunfältet på svenska. Du kan också beställ Kommuntorgets nyhetsbrev och få veckans viktigaste nyheter direkt i din e-post. Beställ Kommunförbundets nyhetsbrev Registerbeskrivning
Sakkunnigtjänster
Demokratins tillstånd mäts bland annat genom kommunalval som ordnas vart fjärde år. År 2012 var valdeltagandet i kommunalvalet klart lägre än år 2008: i fastlandskommunerna röstade i genomsnitt 58,3 procent av de röstberättigade medan motsvarande procent i kommunalvalet 2008 var 61,2. Valdeltagandet
Landskapsförbunden är samkommuner som bildats av sina medlemskommuner. Medlemskommunerna finansierar största delen av samkommunernas verksamhet. De sammanlagda medlemsavgifterna uppgår på årsnivå (år 2017) till cirka 51,2 miljoner euro. Finansiering Medlemskommunerna finansierar största delen av
Utöver de två lagstadgade kompetensområdena finns det också många uppgifter som landskapsförbunden tar sig an och som är inriktade på den egna regionens särdrag. Sådana uppgifter är: att främja näringslivet och turismen att utveckla och samordna kulturell verksamhet, utbildning och
Landskapsförbunden sköter de internationella ärenden och kontakter som är förknippade med förbundens uppgifter. Utöver det traditionella nordiska samarbetet har den internationella interaktionen ökat i Europa och Ryssland och också i bland annat Sydostasien och Kina. Landskapsförbunden är med om att
Principen för programmet Våga försöka är att delprojekt startas endast kring frågor som man inte ännu känner till och som ger verklig ny kunskap om hur man stärker en försöksinriktad kultur och lyckas med försök. Utvärdering av försöken I projektet för utvärdering av försöksverksamheten utvecklar
Gruppen Försöksambassadörerna representerar kommuner och regioner. Gruppen sparrar programmet ur kommunalt och regionalt perspektiv. Försöksambassadörerna Sami Niemi, förvaltningsdirektör, Muurame Kristiina Erkkilä, utvecklingsdirektör, Esbo Tarja Saarelainen, utvecklingschef, Rovaniemi Kristiina
Kommunförbundet har inlett programmet och marknadsföringskampanjen Våga försöka som syftar till att synliggöra kommunernas och regionernas försöksverksamhet samt till att främja försök och nätverksbildning i kommunerna. Fokus i programmet ligger på att stärka en försöksinriktad kultur och då betonas
Protokoll ska alltid upprättas över organens sammanträden (KomL 107 §). Det primära syftet med ett protokoll är att bevara och förmedla information och tillgodose behovet av rättsskydd och tillsyn. Protokoll förs under ordförandens ledning. Protokollets innehåll I lagen finns det inga bestämmelser
Fullmäktige sammanträder vid de tider som fullmäktige beslutat och också när fullmäktiges ordförande anser det vara påkallat. Fullmäktige ska också sammankallas när kommunstyrelsen eller minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna begär det (KomL 94 §). Enligt mallen för förvaltningsstadga beslutar
Kommunallagen gör det möjligt att utöver sedvanliga sammanträden på en sammanträdesplats hålla sammanträden i en elektronisk miljö, (elektroniskt sammanträde) samt att fatta beslut i ett elektroniskt beslutsförfarande före sammanträdet (KomL 98 §). Ett elektroniskt sammanträde kan hållas genom att
I 12 kap. i kommunallagen föreskrivs det om det kommunala besluts- och förvaltningsförfarandet. Kommunallagens bestämmelser om ett organs sätt att fatta beslut, sammanträdets offentlighet, anföranden, beslutförhet, omröstning, val, avvikande mening och protokoll gäller samtliga organ (KomL 98–107 §)
I 8 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om rättelse av sak- eller skrivfel i beslut. En myndighet ska rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Men när det gäller sakfel får myndigheten avgöra om det ska rättas. Förfarandet vid rättelseärenden beror på
Att ett beslut verkställs innebär att dess rättsverkningar och faktiska verkningar omsätts i praktiken. Kommunstyrelsen fattar ett särskilt beslut om verkställighet av fullmäktiges beslut. Om verkställigheten av lägre organs beslut fattas i allmänhet inga särskilda beslut. Ett beslut i vilket
Ett beslut som en myndighet har fattat ska av myndigheten delges en part och andra som har rätt att begära omprövning av beslutet eller överklaga det genom besvär. Delfående av beslutet är en förutsättning för att tiden för sökande av ändring ska börja löpa och därmed också nödvändigt med tanke på
I 7 kap. i förvaltningslagen finns det bestämmelser om hur ärenden ska avgöras. Ett beslut ska alltid motiveras. I motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats. Motiveringen för ett beslut kan utelämnas
Med övertagningsrätt avses att kommunstyrelsen har rätt att ta över behandlingen av ett ärende där en lägre myndighet i kommunens organisation har fattat ett beslut. Övertagningsrätten regleras i 92 § i kommunallagen. I förvaltningsstadgan kan det bestämmas att också nämnder och
I 2 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om grunderna för god förvaltning. Till dem hör bl.a. rättsprinciperna inom förvaltningen som styr myndigheternas beslutsprövning och behandling av ärenden i övrigt. Rättsprinciperna inom förvaltningen är: likställighetsprincipen, som förpliktar till ett
Finlands Kommunförbund och Finnish Consulting Group (FCG) genomför tillsammans ett treårigt (2016–2018) projekt om ägarstyrning av yrkesutbildning. Projektet stöder och stärker samkommunerna för utbildning och utbildningsaktiebolagen samt medlemskommunernas strategiska ägarstyrning och presenterar
En myndighet ska för de centrala ärendegrupperna inom sitt verksamhetsområde ange förväntad handläggningstid för sådana ärenden som myndigheten avgör genom förvaltningsbeslut och som kan inledas endast på initiativ av en part (FörvL 23 a §). Bestämmelsen gäller inte ärenden om vilka det finns