Vid beredningen av ett förvaltningsärende utreds vilka fakta som behövs för beslutsfattandet. Allmänna bestämmelser om behandlingen av ärenden finns i 5 och 6 kap. i förvaltningslagen. Bestämmelser om beredningen av ärenden för kommunala organ finns i kommunallagen. En myndighet ska se till att ett
Sakkunnigtjänster
När ett ärende har inletts börjar myndighetens skyldighet att behandla det. Myndigheten är skyldig att behandla ett ärende som har inletts på behörigt sätt och att meddela ett beslut i det. Hur ett förvaltningsärende inleds regleras i 4 kap. i förvaltningslagen. Ett ärende inleds när handlingen har
Kommunens beslutanderätt utövas av fullmäktige (KomL 14 §). Fullmäktige har beslutanderätten, om inte något annat föreskrivs eller om fullmäktige inte har delegerat beslutanderätt till andra kommunala myndigheter. Fullmäktige delegerar beslutanderätt genom förvaltningsstadgan För organiseringen av
Myndighetsverksamheten och beslutsfattandet baserar sig på Finlands grundlag. Principerna i grundlagen tryggas genom lagstiftning om förvaltningsverksamhet. Grundlagens bestämmelser om myndighetsverksamhet Beslutsförfarandet, dvs. förvaltningsförfarandet, regleras framför allt i följande
Fullmäktige kan tillsätta ett tillfälligt utskott att bereda ärenden som gäller återkallande av en förtroendevalds uppdrag och uppsägning av kommundirektören eller förflyttning av honom eller henne till andra uppgifter. Ett utskott kan också tillsättas med uppdrag att ge ett utlåtande eller granska
Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin samt utvärderingen. När fullmäktiges mandattid inleds i början av juni under valåret (2021 undantagsvis i augusti) ska den nya revisionsnämnden som utses samma månad utvärdera hela den inledda
De förtroendevalda har en viktig roll i det kommunala beslutsfattandet som bygger på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. Att sköta ett förtroendeuppdrag De förtroendevalda i kommunen har rätt att få ledigt från arbetet för att delta i
De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. De förtroendevaldas rätt till upplysningar är mer omfattande än den rätt att få information som gäller
De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. Syftet med kommunallagen är att stärka medborgarnas förtroende för kommunalförvaltningen och därför ingår
De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. De förtroendevaldas namn och partitillhörighet eller annan grupptillhörighet får läggas ut på kommunens
De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. Enligt Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har fullmäktigeledamöterna rätt att väcka motioner
Kommunens organ är förutom fullmäktige kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer. Ledamöterna i kommunstyrelsen, revisionsnämnden och andra nämnder utses vid ett sammanträde som fullmäktige håller i juni. Fullmäktige eller ett annat organ som ansvarar för valet utser
Övriga kommunala organ enligt kommunallagen är bland annat tillfälliga utskott centralvalnämnden revisionsnämnden . Kommunen ska ha en revisionsnämnd och en centralvalnämnd. Ett tillfälligt utskott är ett särskilt beredningsorgan som fullmäktige tillsätter att bereda ärenden som gäller återkallande
Markpolitik och generalplanläggning är verktyg för kommunens strategiska planering. Genom ett samspel där markpolitiken, generalplaneringen, bostads- och näringspolitiken och den övriga kommunplaneringen utgör komponenterna kan kommunerna bedriva en framgångsrik strategisk planering
Strukturfondsprogrammet för Finland, Hållbar tillväxt och jobb 2014−2020, täcker hela landet och omfattar verksamhet som finansieras ur både regionala utvecklingsfonden och socialfonden. Struktur-fondsprogrammet för Finland har en totalfinansiering på 2,6 miljarder euro, varav EU-finansieringens
Den nya socialvårdslagen och de övriga lagändringarna som hänför sig till den trädde i huvudsak i kraft den 1 april 2015. Samtidigt infördes också betydande ändringar i barnskyddslagen. Kommunförbundet gav 25.6.2015 ut ett cirkulär (9/2015) om saken. Arbetsgruppen för revidering av
Allt sedan 1990-talet har staten och kommunsektorn främjat energisparande och energieffektivitet genom att ingå avtal sinsemellan. Det har varit nyttigt. Den avslutade avtalsperioden 2008–2016 har berört cirka 75 procent av kommunerna och samkommunerna mätt i befolkningsmängd. Avtalsförfarandet
Stadspolitik är nationell politik som bemöter städernas speciella behov. Stadspolitikens mål bör vara att skapa förutsättningar för att utveckla stadsregioner och därmed också trygga välfärden i hela landet. Finlands Kommunförbund har aktivt bidragit till att fastställa och utveckla stadspolitiken i
Verksamhetslokaler avser här offentliga byggnader i kommunens besittning. Dessutom tas det upp frågor i anknytning till anskaffning, användning och underhåll av dem. På våra webbsidor finns information om bland annat nuläget för lokaler i kommunens ägo, besittning och anskaffning av egendom
Denna redogörelse gäller organiseringen av social- och hälso- och sjukvården i kommunerna i Fastlandsfinland 2013, då fastlandskommunerna är sammanlagt 304 stycken. Anordnare av primärvård och sociala tjänster kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. Samarbetsområdenas alternativa